Al-Qiyamah

¹Jag svär vid uppståndelsens dag,

²och jag svär vid den självförebrående själen!

³Tror människan att vi inte ska sätta samman hennes ben på nytt?

⁴Jo, vi förmår till och med att återställa hennes fingerspetsar.

⁵Men människan vill leva i trots och synda livet ut.

⁶Hon frågar [hånfullt]: ”När infaller egentligen denna återuppståndelsens dag?”

⁷[Det är dagen] då blicken stelnar [av fasa],

⁸och månen blir alldeles mörk,

⁹och solen och månen slås samman.

¹⁰Den dagen ska människan ropa: ”Vart kan jag fly?”

¹¹Men nej, det finns ingenstans att fly!

¹²Den dagen är det till din Herre du [Sändebud] ska återvända.

¹³Då ska människan underrättas om allt hon gjort och allt hon försummat.

¹⁴I själva verket är människan fullt medveten om [sanningen om] sig själv,

¹⁵trots att hon försöker komma med ursäkter.

¹⁶Rör inte din tunga i hast för att upprepa [uppenbarelsen].

¹⁷Se, det ankommer oss att bevara den [i ditt hjärta] och [underlätta för dig] dess recitation.

¹⁸När vår [ängel] reciterar den för dig, lyssna då uppmärksamt.

¹⁹Sedan åligger det oss att klargöra dess innebörd.

²⁰Men [sanningen är att] ni älskar det flyktiga [jordiska livet].

²¹och försummar det kommande.

²²Den dagen strålar vissa ansikten av glädje,

²³när de blickar mot sin Herre.

²⁴Medan andra ansikten är dystra och sorgsna,

²⁵förvissade om att ett förkrossande straff väntar dem.

²⁶Verkligen! När själen når halsgropen,

²⁷och det sägs: ”Finns det ingen som kan bota honom?”,

²⁸och personen inser att slutet är kommet,

²⁹och svårighet läggs till svårighet –

³⁰den dagen är det till din Herre han ska föras.

³¹Han varken trodde eller förättade bönen,

³²utan förkastade [budskapet] och vände det ryggen,

³³och gick sedan tillbaka till sitt folk, full av högmod.

³⁴Elände över dig! Elände!

³⁵Ja, elände över dig! Elände!

³⁶Tror människan verkligen att hon ska lämnas vind för våg [utan bud och räkenskap]?

³⁷Var hon inte en utgjuten droppe säd?

³⁸Sedan blev hon en fast blodklump, från vilken han sedan formade och fulländade henne.

³⁹Och ur detta skapade han så de två könen, mannen och kvinnan.

⁴⁰Skulle då inte denne [som gjort detta] vara kapabel att återuppväcka de döda?