Al-Ma'idah

¹Troende! Uppfyll era avtal! Det är tillåtet för er att [äta kött från] alla boskapsdjur utom det som här ska reciteras för er. Undvik även jakt när ni befinner er på vallfärd. Allah föreskriver vad han än vill.

²Troende! Ni får inte överträda Allahs förbud, inte heller [strida under] de helgade månaderna eller [ge er på] offerdjuren, de smyckade djuren eller dem som beger sig till det helgade huset (Kaba) för att söka Allahs godhet och välbehag. När ni är färdiga med vallfärden får ni på nytt ägna er åt jakt. Och låt inte hat mot dem som hindrade er från att besöka den helgade moskén [i Mecka] få er att begå övergrepp. Samarbeta för att befrämja fromhet och gudsfruktan, och samarbeta inte för att befrämja synd och fiendskap. Och frukta Allah! Allah straffar verkligen med stränghet.

³Förbjudet för er att äta är [kött från] självdöda djur, blod, svinkött och sådant som slaktats för någon annan än Allah; [vidare kött från] djur som dött genom att ha strypts, slagits, fallit utför ett stup, stångats eller fallit offer för ett rovdjur – såvida ni inte [påträffar djuret vid liv och] slaktar det – samt djur som slaktats på hedniska offeraltare. [Förbjudet är även] att med hjälp av pilar försöka förutsäga framtiden. Allt detta räknas som synder. Denna dag har de otrogna förlorat hoppet om [att ni ska lämna] er tro. Frukta dem därför inte, men frukta mig! Denna dag har jag fullbordat er tro för er och skänkt er min välsignelse i fullaste mått och fastställt att islam ska vara er tro. Och den som tvingats [bryta mot tidigare nämnda förbud] på grund av hunger, utan att vilja synda, [ja mot denne är] Allah ständigt förlåtande, barmhärtig.

⁴De frågar dig vad som är tillåtet för dem. Säg: "All god och hälsosam föda är tillåten för er, inklusive sådant som fångas av djur som ni tränat för jakt. Ni lär dem något av det som Allah har lärt er. Ät från deras byte, förutsatt att ni nämnt Allahs namn [när ni släppt iväg dem]. Och frukta Allah! Allah är säkerligen snar att kalla till räkenskap."

⁵Denna dag har all god och hälsosam föda blivit tillåten för er och köttet [från djur som slaktats] av skriftens folk är tillåtet för er och köttet [från djur som ni slaktat] är likaså tillåtet för dem. [Ni får gifta er med] kyska troende kvinnor och kyska kvinnor från skriftens folk, såvida ni ger dem deras brudgåvor och förutsatt att ni själva är kyska och inte lösaktiga eller har flickvänner. Om någon förkastar tron ska alla hans gärningar gå om intet och han ska vara bland förlorarna i det kommande livet.

⁶Troende! När ni vill förrätta bönen ska ni först tvätta ansiktet och [era händer samt] armarna upp till och med armbågarna och stryka [med era våta händer] över huvudet och tvätta era fötter upp till och med fotknölarna. Och om ni befinner er i ett tillstånd av stor rituell orenlighet ska ni tvätta [hela kroppen]. De som är sjuka eller på resande fot eller som just har uträttat sina behov eller haft intimt umgänge med kvinnor och inte finner vatten, ska ta ren jord och använda den för att stryka över ansikte och händer. Allah vill inte göra det svårt för er utan vill han rena er och fullborda sin välsignelse över er så att ni ska bli tacksamma.

⁷Minns Allahs välsignelse över er och det förbund han slöt med er när ni sa: "Vi hör och vi lyder." Och frukta Allah! Allah har fullständig kunskap om vad som rör sig i [människans] inre.

⁸Troende! Ge Allah hans rättigheter till fullo och se till att alltid vittna rättvist. Låt inte hat mot människor leda er till att handla orättvist utan var rättvisa – det ligger närmast gudsfruktan. Och frukta Allah! Allah är fullt underättad om vad ni gör.

⁹Allah har lovat dem som tror och gör goda handlingar förlåtelse [för deras synder] och en rik belöning.

¹⁰Men de otrogna, som påstår att våra budskap är lögn – dessa hör till eldens folk.

¹¹Troende! Minns Allahs välsignelse över er när ett folk avsåg att attackera er och Allah hindrade dem från det. Och frukta Allah! Ja, till Allah ska de troende sätta sin lit.

¹²Och Allah slöt ett avtal med israeliterna och utsåg från dem tolv huvudmän. Allah sa: "Jag är förvisso med er och om ni förrättar bönen och ger allmosan, tror på mina sändebud och stöder dem och ger Allah ett gott lån ska jag helt visst förlåta era synder och låta er träda in i paradis, under vilka floder porlar. Men den som förkastar tron efter detta har sannerligen lämnat den rätta vägen."

¹³Men eftersom de bröt sitt avtal fördömde vi dem och gjorde deras hjärtan hårda. De förvränger [uppenbarelsens] ord genom att ta dem ur sitt sammanhang och de försummade en del [av de handlingar] som de hade uppmanats till. Du kommer gång på gång att stöta på förräderi från deras sida, med undantag från ett fåtal av dem. Ha dock överseende med dem och förlåt dem. Allah älskar verkligen dem som gör det goda.

¹⁴Och vi slöt även ett avtal med dem som säger: "Vi är kristna", men de försummade en del [av de handlingar] som de hade uppmanats till, så vi lät fiendskap och hat uppstå bland dem och detta kommer fortsätta till uppståndelsens dag. Då ska Allah ska underrätta dem om vad de brukade göra [och ställa dem till svars för det].

¹⁵Skriftens folk! Vårt sändebud har nu kommit till er. Han klargör mycket av det i skriften som ni tidigare dolt, och utelämnar mycket [eftersom det inte behöver förklaras]. Nu har ett ljus kommit till er från Allah och en klargörande skrift;

¹⁶med den leder Allah dem som söker hans välbehag till vägar som räddar dem [från hans straff], och han för dem enligt sin vilja ut ur mörkret till ljuset och leder dem till en rak väg.

¹⁷De som säger: "Allah är Kristus, Marias son" har sannerligen framhärdat i sin otro. Säg: "Vem kan hindra Allah om han hade velat förinta Kristus, Marias son, hans moder och alla som finns på jorden? Till Allah hör ju herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan. Han skapar vad han vill. Ja, Allah har makt över allt."

¹⁸Judarna och de kristna säger: "Vi är Allahs barn som han älskar." Säg: "Varför straffar han er då för era synder? Nej, ni är människor liksom alla andra som han har skapat. Han förlåter den han vill och han straffar den han vill. Till Allah hör herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan och han är målet för [allas] färd."

¹⁹Skriftens folk! Efter en period utan sändebud har vårt sändebud nu kommit till er för att klargöra [sanningen] för er. På så vis kan ni inte säga: "Ingen budbärare har kommit till oss med glada nyheter eller någon varning." Nu har ju ett [sändebud] kommit som förkunnar ett glatt budskap och som varnar er; Allah har allt i sin makt.

²⁰Och [minns] när Mose sa till sitt folk: "Mitt folk! Kom ihåg Allahs välsignelse över er då han lät profeter uppstå bland er och gjorde er till härskare och skänkte er vad han aldrig tidigare skänkt någon annan i hela världen.

²¹Mitt folk! Gå in i det heliga landet, som Allah har utlovat er, och vänd inte tillbaka, för då kommer ni bli förlorare."

²²De svarade: "Mose! Ett våldsamt folk med kolossal styrka bor där och vi kommer inte att gå in förrän de har begett sig iväg; ja, om de ger sig av kommer vi förvisso att gå in."

²³Då sa två av de gudfruktiga, som Allah hade välsignat: "Gå in till dem genom stadsporten! Går ni in där kommer ni att segra. Och sätt all er lit till Allah, om ni är sanna troende!"

²⁴De sa då: "Mose! Vi kommer aldrig någonsin att gå in i dit så länge de är kvar. Gå, du och din Herre, och strid [mot dem]! Vi stannar här."

²⁵[Mose] sa: "Min Herre! Jag råder inte över någon annan än mig själv och min bror; separera oss därför från dessa trotsiga syndare!"

²⁶[Allah] svarade: "Under de kommande fyrtio åren kommer detta land vara förbjudet för dem, och de kommer [lämnas att] vandra planlöst på jorden. Sörj dock inte över dessa trotsiga syndare."

²⁷Berätta för dem den sanna berättelsen om Adams två söner – de bar fram ett offer [till Allah] och den enas offer godtogs men inte den andres. Han [vars offer inte godtogs] sa: "Jag svär att jag ska döda dig!" [Brodern] svarade: "Allah godtar endast offer från de gudfruktiga.

²⁸Även om du lyfter din hand för att döda mig, kommer jag inte lyfta min hand för att döda dig. Jag fruktar nämligen Allah, världarnas Herre.

²⁹[Men hellre än att skada dig] vill jag att du ska bära mina synder i tillägg till dina egna, och därmed bli en av eldens invånare. Ja, sådan är de orättfärdigas lön."

³⁰[Brodern lät sig dock inte förmanas] och hans [onda] själ lockade honom att mörda sin broder, vilket han gjorde, och därmed blev han en av förlorarna.

³¹Då sände Allah en korp som krafsade i jorden för att visa honom hur han kunde dölja sin broders lik. Han utbrast: "Jag är förlorad! Kunde jag inte ens göra som denna korp och dölja min broders lik?" Och han blev då bland de ångerfulla.

³²Av denna orsak föreskrev vi för israeliterna att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller spridit fördärv på jorden, ska det anses som om han hade dödat hela mänskligheten. Och om någon räddar ett människoliv, ska det anses som om han hade räddat hela mänskligheten. Trots de tydliga bevis som våra sändebud har gett dem, fortsätter många av dem att bryta mot [Allahs regler] på jorden.

³³Straffet för dem som för krig mot Allah och hans sändebud och vill sprida fördärv på jorden är att de ska dödas eller korsfästas eller få hand och fot avhuggna på motsatta sidor eller förvisas från sitt land. De kommer att förnedras i detta liv, och i det kommande livet väntar ett strängt straff.

³⁴De som visar ånger innan ni får makt över dem ska däremot skonas. Ni ska veta att Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

³⁵Troende! Frukta Allah och sök det som kan föra er närmare honom, och kämpa för hans sak så att ni ska bli framgångsrika.

³⁶Om de otrogna ägde allt som finns på jorden och lika mycket därtill och med detta ville friköpa sig från straffet på uppståndelsens dag, skulle det inte godtas från dem; för dem väntar ett plågsamt straff.

³⁷De vill ta sig ut ur elden, men de kommer inte att kunna ta sig ut ur den. Nej, de ska få ett evigt straff.

³⁸Om en man eller kvinna stjäl ska ni hugga av deras [högra] hand som ett straff för vad de gjort och som en avskräckande varning från Allah. Allah är oövervinnerlig, vis.

³⁹Men om någon vänder sig [till Allah] i ånger efter att ha begått en orätt och ställer till rätta, så kommer Allah att godta hans ånger. Allah är förvisso ständigt förlåtande, barmhärtig.

⁴⁰Vet du inte att Allah äger herraväldet över himlarna och jorden? Han straffar den han vill och förlåter den han vill. Allah har makt över allt.

⁴¹Sändebud! Låt dig inte bedrövas av dem som skyndar mot otro bland dem vars munnar säger: "Vi tror!" medan deras hjärtan inte tror. [Bedrövas ej heller] av de judar som ivrigt lyssnar till lögner och ivrigt lyssnar till personer som inte har kommit till dig. De förvränger [uppenbarelsens] ord [och tar dem] ur sitt sammanhang. De säger: "Om [Muhammed dömer] till er fördel ska ni acceptera det, men om fallet inte är så ska ni akta er [för honom]!" Ja, om Allah vill vilseleda någon, kan du inte gynna honom på något sätt inför Allah. Det är dessa [människors] hjärtan som Allah inte vill rena. De ska förnedras i detta liv och i det kommande livet ska de få ett strängt straff.

⁴²De lyssnar ivrigt till lögner och frossar i förbjudna pengar. Om de kommer till dig [och ber dig döma], ska du döma mellan dem eller vända dig ifrån dem. Om du vänder dig ifrån dem kan de inte skada dig det minsta; och om du dömer mellan dem ska du döma rättvist. Allah älskar säkerligen de rättvisa.

⁴³Men hur kommer det sig att de låter dig döma när de själva har Toran som redan innehåller Allahs dom? Och efter [att du dömt] vänder de sig ändå ifrån [dig]! Dessa [människor] är verkligen inte troende.

⁴⁴Vi har sänt ned Tawrāt som innehåller vägledning och ljus. Profeterna, som underkastade sig [Allah], dömde med den mellan judarna, och likaså rabbinerna och de skriftlärda eftersom de anförtrotts att bevara Allahs bok [från att förvrängas], och de vittnade alla om att den [innehöll sanningen]. Frukta således inte människorna – utan frukta mig! Och byt inte bort mitt budskap mot något av obetydligt värde. De som inte dömer i enlighet med det som Allah har uppenbarat är sannerligen otrogna.

⁴⁵Och i [Tawrāt] föreskrev vi för dem att ett liv ska tas för varje liv [som avsiktligt och orättfärdigt spills] och ett öga för ett öga, och en näsa för en näsa, och ett öra för ett öra, och en tand för en tand, och [vi föreskrev] rättvis vedergällning för övriga skador. Om någon visar fördragsamhet [och avstår från vedergällning] så leder det till att [hans synder] stryks. De som inte dömer i enlighet med det som Allah har uppenbarat är sannerligen orättfärdiga.

⁴⁶Och vi lät Jesus, Marias son, följa i [profeternas] fotspår för att bekräfta det som tidigare uppenbarats i Tawrāt. Och vi skänkte honom Indjīl, som innehöll vägledning och ljus, och som bekräftade det som tidigare [uppenbarats] i Tawrāt, och som en vägledning och en förmaning för de gudfruktiga.

⁴⁷Låt därför dem som följer Indjīl döma i enlighet med det Allah sänt ned i det. De som inte dömer i enlighet med vad Allah har uppenbarat är sannerligen trotsiga syndare.

⁴⁸Och vi har sänt ned skriften till dig med sanningen, som bekräftar [det som består av de tidigare] skrifterna och som ett vittne över dem. Döm därför mellan dem med det som Allah har sänt ned och låt dig inte, genom att följa deras begär, avledas från den sanning nu som kommit till dig. För var och en av er fastställde vi en lag och ett sätt att leva. Om Allah hade velat skulle han gjort er till ett enda samfund, men han sätter er i stället på prov genom det han skänkt er. Tävla därför med varandra i att göra goda handlingar! Till Allah ska ni alla återvända, och då ska han upplysa er om allt det ni brukade tvista om.

⁴⁹Döm mellan dem med det som Allah har sänt ned och följ inte deras begär; och var på din vakt så de inte lockar dig bort från något av det som Allah har sänt ned till dig. Om de ändå skulle vända sig bort [från din dom] ska du veta att det är för att Allah vill straffa dem för några av deras synder. Ja, många människor är verkligen trotsiga syndare.

⁵⁰Eller önskar de dömas enligt den hedniska tidens lagar? För dem som är övertygade [i sin tro] finns dock ingen bättre domare än Allah.

⁵¹Troende! Ta inte judarna och de kristna som allierade; de allierar sig endast med sina egna. Den av er som allierar sig med dem blir en av dem. Allah vägleder sannerligen inte orättfärdiga människor.

⁵²Du ser hur de som har en sjukdom i hjärtat skyndar sig att [alliera sig] med de [otrogna] och de säger: "Vi fruktar att lida nederlag [mot de otrogna]!" Men det kan hända att Allah låter [de troende] segra eller ger sin vilja till känna [på annat sätt], och då kommer dessa [människor med sjuka hjärtan] ångra vad de dolt inom sig.

⁵³Och de troende säger: "Var det dessa som svor högtidliga eder vid Allah att de är på vår sida?" Deras gärningar har gått om intet och nu står de som förlorare.

⁵⁴Troende! Om någon av er avsvär sig sin tro, kommer Allah ersätta dem med människor som han älskar och som älskar honom; barmhärtiga mot de troende, värdigt orubbliga mot de otrogna, [människor] som kämpar för Allahs sak utan att bekymra sig om kritikernas kritik. Detta är en nåd från Allah, som han skänker åt den han vill. Allah är allrådande, allvetande.

⁵⁵Era förtrogna beskyddare är endast Allah och hans sändebud och de troende – de som förrättar bönen och betalar allmosan och är undergivna [Allah].

⁵⁶De som söker skydd hos Allah och hans sändebud och de troende [ska veta] att det sannerligen är Allahs [trogna] skara som är de segerrika.

⁵⁷Troende! Alliera er inte med dem som gör er tro till föremål för hån och skämt, vare sig med dem som mottog skriften före er tid eller de otrogna. Frukta i stället Allah om ni är sanna troende.

⁵⁸Och när ni utför böneutropet gör de [otrogna] det till föremål för hån och skämt. Så gör de eftersom de är människor som inte använder sitt förstånd.

⁵⁹Säg: "Skriftens folk! Har ni inget emot oss annat än det att vi tror på Allah, och på det som uppenbarats för oss, och på det som uppenbarats i äldre tid, medan de flesta av era egna är trotsiga syndare?"

⁶⁰Säg: "Ska jag berätta för er vilka som ska få ett hårdare straff av Allah än dessa [trotsiga syndare]? Det är de som Allah fördömde och som hans vrede vilade över. Han gjorde vissa av dem till apor och grisar, och de dyrkade falska gudar. Deras situation var värre och det hade kommit ännu längre bort från den raka vägen."

⁶¹När de kom till er sa de: "Vi tror!" men [i själva verket] kom de i sin otro och lämnade er också med den. Allah vet mer än väl vad de döljer.

⁶²Och du ser hur många av dem skyndar att begå synd och överträdelser och att tillskansa sig andras pengar oriktigt. Ja, vidriga är handlingarna de begår!

⁶³Varför förbjuder inte deras rabbiner och skriftlärda dem att yttra syndfulla uttalanden och att tillskansa sig andras pengar oriktigt? Ja, vidrigt är hur de beter sig!

⁶⁴Judarna har sagt: "Allahs hand är bunden." Må deras händer bindas och må dem förbannas för vad de sagt! Nej, båda hans händer är utsträckta; han [fördelar sina gåvor] som han vill. Det som har uppenbarats för dig från din Herre kommer säkerligen leda många av dem till att begå fler överträdelser och att fördjupas i sin otro. Och vi har låtit fiendskap och hat uppstå bland dem fram till uppståndelsens dag. Var gång de tänder krigets eldar, släcks de av Allah. De strävar efter att sprida fördärv på jorden, och Allah tycker inte om fördärvare.

⁶⁵Om skriftens folk bara hade trott och varit gudfruktiga hade vi sannerligen utplånat deras synder och låtit dem träda in i lyckans lustgårdar.

⁶⁶Och om de hade agerat enligt Tawrāt och Indjīl och det som har uppenbarats för dem från deras Herre, skulle de fått sin försörjning från ovan och under sina fötter. Bland dem finns ett balanserat samfund, men många av dem begår förkastliga handlingar.

⁶⁷Sändebud! Förmedla [allt] som sänts ned till dig från din Herre. Gör du inte det, har du inte förmedlat hans budskap. Allah ska skydda dig mot människorna. Allah vägleder inte ett otroget folk [som inte vill ha sanningen].

⁶⁸Säg: "Skriftens folk! Ni har på intet sätt [följt den sanna religionen] förrän ni agerat enligt Tawrāt och Indjīl och det som nu har uppenbarats för er från er Herre." Men det som har uppenbarats för dig från din Herre kommer säkerligen leda många av dem till att begå fler överträdelser och att fördjupas i sin otro. Sörj därför inte över detta otrogna folk.

⁶⁹De troende, judarna, sabierna och de kristna – de [av dessa] som tror på Allah och den yttersta dagen och gör goda handlingar ska varken känna rädsla eller tyngas av sorg.

⁷⁰Vi slöt vårt förbund med israeliterna och sände [våra] sändebud till dem. Men varje gång ett sändebud kom till dem med [budskap] som inte behagade dem, [förkastade de hans budskap] – vissa av dem anklagade de för lögn och andra slog de ihjäl.

⁷¹De trodde att de inte skulle få någon prövning så de gjorde sig blinda och döva [för sanningen]. Därefter tog Allah emot deras ånger, men många av dem lät sig bli blinda och döva [på nytt]. Allah ser allt de gör.

⁷²De som säger: "Allah är Kristus, Marias son" har sannerligen framhärdat i sin otro. Kristus sa ju: "Israeliter! Dyrka Allah, min Herre och er Herre. Den som dyrkar något vid Allahs sida ska Allah utestänga från paradiset och helvetet ska bli hans boplats. Och de orättfärdiga har inga som kan skydda dem [från Allahs straff]."

⁷³De som säger: "Allah är en av tre" har sannerligen framhärdat i sin otro. Det finns ingen gud [värd dyrkan] utom Allah, den Ende. Och om de inte upphör med vad de säger, ska de otrogna bland dem drabbas av ett smärtsamt straff.

⁷⁴Ska de inte vända sig till Allah i ånger och be om hans förlåtelse? Allah är ju ständigt förlåtande, barmhärtig.

⁷⁵Kristus, Marias son, var endast ett sändebud som föregåtts av andra sändebud. Hans moder var en sanningsenlig kvinna och de åt båda två [vanlig] föda. Se hur vi klargör våra tecken för dem, och se sedan hur de ändå vänds bort [från att reflektera över dem]!

⁷⁶Säg: "Dyrkar ni vid Allahs sida vad som varken kan skada eller gynna er?" Allah är den Allhörande, den Allvetande.

⁷⁷Säg: "Skriftens folk! Överträd inte sanningens gränser i [utövningen av] er religion. Och följ inte de onda begären hos ett folk som redan gått vilse och även vilselett många andra. Ja, de har helt avvikit från den raka vägen."

⁷⁸För sin olydnad och sina ständiga överträdelser förbannade David och Jesus, Marias son, de israeliter som framhärdade i sin otro.

⁷⁹De brukade inte förbjuda varandra från att göra onda saker. Ja, vidrigt är det de brukade göra!

⁸⁰Du kan se hur många av dem allierar sig med de otrogna. Med dessa vidriga handlingar drog de på sig Allahs vrede och ett evigt straff.

⁸¹Men om de verkligen hade trott på Allah och profeten och det som sänts ned till honom skulle de inte allierat sig med de [otrogna], men många av dem är trotsiga syndare.

⁸²Du kommer sannerligen finna att judarna och avgudadyrkarna är de mest fientligt inställda människorna mot de troende. Och du kommer säkerligen finna att de mest kärleksfulla mot de troende är de som säger: "Vi är kristna." Så är det därför att det finns präster och munkar bland dem, och för att de inte visar högmod.

⁸³Och när de hör det som sänts ned till sändebudet ser du hur deras ögon fylls av tårar för att de vet att denna [skrift] är sanningen. De säger: "Herre! Vi tror, räkna oss därför bland vittnena.

⁸⁴Och varför skulle vi inte tro på Allah och den sanning som nu kommit till oss? Vi vill ju att vår Herre ska låta oss stiga in [i paradiset] med de rättfärdiga människorna."

⁸⁵Allah ska belöna dem för deras ord, med paradis vattnade av bäckar. Där ska de förbli till evig tid – ja, detta är lönen för de som gör gott.

⁸⁶Men de otrogna, som påstår att våra budskap är lögn – dessa hör till eldens folk.

⁸⁷Troende! Förbjud inte [för er själva] de goda ting som Allah har gjort tillåtna för er, och överträd inte [gränserna som Allah har fastställt]. Allah tycker verkligen inte om överträdarna.

⁸⁸Och njut av de tillåtna goda ting som Allah har försörjt er med, och frukta Allah, målet för er tro.

⁸⁹Allah ställer er inte till svars för de eder som ni har svurit utan avsikt, men han ställer er till svars när ni verkligen bundit er vid ederna. Ni ska sona [edsbrott] genom att ge tio behövande mat jämförbar med den ni ger er egen familj, eller förse dem med kläder eller befria en människa ur slaveri. Den som inte finner [möjlighet till något av detta] ska fasta i tre dagar. Detta är sonandet för era edssvurna löften [som ni inte höll]. Och håll verkligen fast vid era eder! På så sätt klargör Allah sina verser för er så att ni ska visa tacksamhet.

⁹⁰Troende! Rusdrycker och spel om pengar; offeraltare och lottkastningspilar – det är bara satans syndiga påfund. Håll er därför borta från allt sådant så att ni kan bli framgångsrika!

⁹¹Satan vill genom rusdrycker och spel om pengar skapa fiendskap och hat mellan er och hindra er från att minnas Allah och från [att förrätta] bönen. Så ska ni nu inte upphöra [med allt sådant]?

⁹²Lyd Allah och lyd Sändebudet och akta er [för visa olydnad mot Allah]! Och om ni ändå vänder er bort ska ni veta att vårt sändebuds enda uppgift är att tydligt framföra budskapet.

⁹³De som tror och gör goda handlingar har inte syndat för att de förtärde [alkohol innan det förbjöds], om de visar gudsfruktan och tror och gör goda handlingar, och sedan visar fortsatt gudsfruktan och [stärker sin] tro, och därefter visar ytterligare gudsfruktan och gör gott. Allah älskar dem som gör gott.

⁹⁴Troende! Allah ska säkerligen testa er genom att ni med era händer och spjut [lätt] kommer kunna fälla jaktbyten. På så vis utmärker Allah dem som fruktar honom i det dolda. Men den som överträder förbudet efter detta [klargörande] ska få ett smärtsamt straff.

⁹⁵Troende! Döda inget vilt under er vallfärd! Den av er som avsiktligt dödat något ska som ersättning offra ett boskapsdjur motsvarande det han dödat i värde. Detta ska fastställas av två rättvisa män bland er, och föras som en offergåva till Kaba. Eller [så kan han som ersättning] sona genom att ge mat till behövande, eller fasta i motsvarande mån [av den mat han skulle ha gett till behövande]. På så sätt får han erfara följden av sina handlingar. Allah har överseende med [jakt] som skett innan [detta förbud]. Men den som återfaller [i denna synd] kommer drabbas av Allahs hämnd. Allah är mäktig, redo för hämnd.

⁹⁶All fångst och annat ätligt från havet är tillåtet och till nytta för er och de resande. Jakt på land är däremot förbjuden så länge ni är på vallfärd. Och frukta Allah – det är till honom ni ska samlas åter.

⁹⁷Allah har gjort Kaba, det helgade huset, till ett stöd för människorna [i fullgörandet av deras religiösa och världsliga plikter], och de helgade månaderna [skyddar dem från attacker] liksom offerdjuren och de bekransade [som signalerar deras pilgrimsstatus]. Dessa [välsignelser har ni fått] för att ni ska veta att Allah känner till allt i himlarna och på jorden, och att Allah har kunskap om allt.

⁹⁸Ni ska veta att Allah är sträng i sitt straff, men också att Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

⁹⁹Sändebudets enda uppgift är att förmedla [budskapet]. Allah vet vad ni visar upp och vad ni döljer.

¹⁰⁰Säg: "Det onda och det goda kan inte jämställas, även om du [som människa] skulle lockas av det onda för dess rika förekomst." Frukta därför Allah, ni med förstånd, så att ni kan bli framgångsrika.

¹⁰¹Troende! Fråga inte om saker som, om de förklaras för er, skulle besvära er [genom att ytterligare bördor läggs på er]. Och om ni frågar om det när Koranen uppenbaras, kommer de att klargöras för er; Allah har haft överseende med det. Allah är ständigt förlåtande, överseende.

¹⁰²Människor som levde innan er ställde sådana frågor, och sedan [när de inte följde påbuden] fick det dem att bli otrogna.

¹⁰³Allah har inte förordnat [de hedniska riterna med djur som de kallar] Baḥīrah, Sā'ibah, Waṣīlah och Hām, men de otrogna hittar på saker om Allah och de flesta av dem använder inte sitt förstånd.

¹⁰⁴Och när det sägs till dem: "Kom till det som Allah har uppenbarat [i sin bok] och till sändebudet [som ska klargöra rätt och fel]!", säger de: "För oss räcker det vi fann våra förfäder göra." Men hur kan det vara så när deras förfäder inte hade någon kunskap och inte heller var vägledda?

¹⁰⁵Troende! Ta vara på er själva. Så länge ni är vägledda kommer ni inte skadas av de som farit vilse. Ni ska alla återvända till Allah, och då ska han upplysa er om vad ni brukade göra.

¹⁰⁶Troende! När [ni känner] att döden närmar sig någon av er, ska ni vid testamenteringen tillkalla två rättvisa män från er [muslimer] som vittnen eller – om ni är resande [och därför inte kan finna två muslimska män] och drabbas av dödens tragedi – [ska ni tillkalla] två män utanför ert [trossamfund, för att vittna]. Om ni tvivlar [på deras trovärdighet] ska ni hålla kvar dem efter bönen och få dem att svära vid Allah: "Vi ska inte göra någon vinst av detta, inte ens till förmån för en släkting, och vi ska inte dölja inte det vittnesmål som Allah beordrat oss med; gjorde vi det skulle vi sannerligen vara bland syndarna."

¹⁰⁷Om det däremot visar sig att dessa två [vittnen] gjort sig skyldiga till synd ska två andra [vittnen], som står närmast till dem och vars rätt har kränkts, träda fram i deras ställe, och de ska svära vid Allah: "Vårt vittnesmål är trovärdigare än deras, och vi har inte överträtt [Allahs regler] – i annat fall skulle vi säkerligen höra till de orättfärdiga."

¹⁰⁸Detta [tillvägagångssätt] ökar chansen att deras vittnesmål blir korrekta [i fruktan för Allah], eller i fruktan att deras eder kan komma att avfärdas [som lögnaktiga] efter att andra avlagt sina eder. Frukta därför Allah och lyssna [till hans beordringar]! Allah vägleder inte trotsiga syndare.

¹⁰⁹Den dag då Allah samlar sändebuden och frågar: "Vilka gensvar fick ni [från era folk]?" Då svarar de: "Det vi vet inget om, det är ju endast du som känner till det som var dolt för människan."

¹¹⁰Då ska Allah säga: "Jesus, Marias son! Minns mina välsignelser över dig och din moder när jag stärkte dig med helighetens ande (Gabriel) så du kunde tala till människor både i vaggan och vuxen ålder. Jag lärde dig även skriften och visdomen och Tawrāt och Indjīl. Och du formade något som liknade en fågel från lera, enligt min vilja. Och när du blåste på den blev den till en fågel, enligt min vilja. Du botade även den blindfödde och den spetälske, enligt min vilja. Och du gav den döde liv, enligt min vilja. Och [minns] när jag höll tillbaka israeliterna [som ville döda dig] när du kom till dem med de tydliga bevisen, och de otrogna bland dem sa: 'Detta är inget annat än uppenbar magi.'"

¹¹¹Och [minns] när jag ingav i lärljungarna att de ska tro på mig och mina sändebud! De svarade: "Vi tror, så vittna du att vi är muslimer."

¹¹²Och [minns] när lärljungarna sa: "Jesus, Marias son! Kan din Herre sända ned ett bord [dukat till måltid] från himlen?" Han svarade: "Frukta Allah, om ni verkligen är troende!"

¹¹³De sa: "Vi vill äta från ett sådant [bord] så att våra hjärtan kan finna ro och så att vi kan veta att det du har sagt till oss är sant, och så att vi kan vara vittnen om detta [mirakel]."

¹¹⁴Jesus, Marias son, sa: "Allah, vår Herre! Sänd ned ett bord från himlen till oss [dukat till måltid]; denna [dag] skall bli en högtid för oss – för den förste och den siste av oss - och ett tecken från dig. Och försörj oss – du är den bäste försörjaren!"

¹¹⁵Allah svarade: "Jag ska säkerligen sända ned det till er. Men den av er som därefter avsäger sig tron ska jag straffa på ett sätt som jag aldrig tidigare straffat någon hela världen."

¹¹⁶Och [på domedagen] kommer Allah att säga: "Jesus, Marias son! Har du sagt till folk: 'Gör mig och min moder till gudomar vid Allahs sida?"' Han kommer då svara: "Men du är ju fullkomlig! Aldrig skulle jag säga något jag inte har rätt till. Och om jag hade sagt detta så skulle du ha vetat om det. Du vet vad som finns inom mig, men jag vet inte vad som finns inom dig. Det är sannerligen du som känner till det som är dolt för människan.

¹¹⁷Jag sa endast till dem det som du befallt mig : 'Dyrka Allah, min Herre och er Herre!' Och jag vittnade om deras handligar [inför dig] så länge jag var bland dem. Men efter att du tagit upp mig [till himlen] är det du som har vakat över dem. Ja, du är vittne till allt som sker.

¹¹⁸Om du straffar dem är de ju dina tjänare, men om du förlåter dem är du förvisso den Overövinnerlige, den Vise."

¹¹⁹Och Allah ska säga: "Detta är den dag då de sannfärdiga skall skörda frukterna av sin sannfärdighet. De ska få [träda in i] paradis, vattnade av bäckar, där de ska leva i all evighet." Allah är nöjd med dem och de är nöjda med honom. Detta är den stora segern.

¹²⁰Till Allah hör herraväldet över himlarna och jorden och allt som ryms däri, och han har makt över allt.