يونس
Jonah • 109 ayahs • Meccan
بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ
1Alif Lām Rā. Detta är verser ur skriften full av visdom.
2Är det underligt för folk att vi har uppenbarat för en man från deras egna led att han ska varna människorna och ge de troende det glada budskapet att de har en framstående position hos sin Herre? De otrogna utbrister: "Han är tydligen en uppenbar magiker!"
3Er Herre är helt visst Allah, som skapade himlarna och jorden under sex dagar och därefter höjde sig över tronen. Han styr allting. Ingen kan gå i förbön för någon annan [inför honom] utan hans tillåtelse. Detta är Allah, er Herre – så dyrka honom! Vill ni då inte ta er i akt?
4Alla kommer att återvända till honom – ett ofrånkomligt löfte från Allah. Han inledde skapelsen och ska återupprätta den för att med rättvisa belöna dem som tror och utför goda handlingar. Men för de otrogna väntar en dryck av skållande vatten och ett smärtsamt straff som en följd av deras otro.
5Han är den som gav solen dess bländande ljus och månen dess sken, och han fastställde dess faser, så att ni kan känna till antalet år och föra tideräkning. Allah skapade inte detta utom med ett syfte. Han klargör sina tecken för människor som besitter kunskap.
6I växlingen mellan natt och dag, och i allt som Allah har skapat i himlarna och på jorden, finns det förvisso tecken för de människor som är gudfruktiga.
7De som inte ser fram emot mötet med oss utan är nöjda med det jordiska livet och tycker sig finna frid i det, medan de är likgiltiga inför våra tecken –
8deras sista boplats ska bli elden, [som straff] för allt de tog sig för.
9Genom deras tro leder Allah de troende som gör goda handlingar till lycksalighetens lustgårdar, under vilka floder porlar.
10I dessa [lustgårdar] kommer deras bön att vara: "Allah, du är fulländad!", deras hälsning ska vara: "Fred!" och deras slutbön ska vara: "All lovprisning tillkommer Allah, världarnas Herre."
11Om Allah hade påskyndat det onda för människorna lika snabbt som han påskyndar det goda, vore deras tid redan ute. Därför låter vi de som inte ser fram emot mötet med oss förvirrat fortsätta i sina överträdelser.
12När människan möter motgångar vänder hon sig till oss i bön vare sig hon ligger ned, sitter eller står upp. Men så snart vi har lyft bort hennes lidande går hon obekymrat vidare, som om hon aldrig åkallat oss i sin nöd. Så här har handlingarna förskönats för dem som överskrider [Allahs gränser].
13Vi har förintat generationer före er för deras orättfärdiga handlingar. Trots att deras sändebud kom till dem med tydliga bevis, vägrade de att tro. På detta sätt straffar vi de som ständigt gör orätt.
14Därefter gjorde vi er till deras efterträdare på jorden för att se hur ni skulle handla.
15När våra tydliga verser reciteras för dem, säger de som inte ser fram mot mötet med oss: "Kom med en Koran annan än denna, eller ändra på den!" Säg: "Det är inte möjligt för mig att ändra den på eget initiativ. Jag följer bara det som uppenbaras för mig. Om jag skulle trotsa min Herre fruktar jag att jag kommer att möta straffet på en fruktansvärd dag."
16Säg: "Om Allah hade velat, skulle jag inte ha reciterat den för er, och han skulle inte ha gett er kännedom om den. Jag har trots allt bott bland er i flera år innan [den uppenbarades]. Använder ni inte ert förstånd?"
17Vem är mer orättfärdig än den som diktar ihop lögner om Allah eller vägrar tro på hans tecken? De som ständigt begår orätt kommer det aldrig gå väl för.
18Vid sidan av Allah dyrkar de sådant som varken kan skada eller gagna dem, och de säger: "Dessa är våra medlare inför Allah!" Säg: "Underrättar ni Allah om något han inte redan vet i himlarna eller på jorden?" Ärad och upphöjd är han, långt bortom allt de sätter vid hans sida!
19En gång i tiden var människorna ett enda samfund, men de kom så småningom att splittras. Och hade det inte varit för din Herres tidigare beslut [att skjuta upp domen mellan dem till domedagen], hade frågorna de tvistade om redan avgjorts.
20De säger: ”Varför har inget tecken sänts till honom från hans Herre?” Säg: ”Det som är dolt för människor [beträffande när och hur tecken sänds] tillhör enbart Allah, så vänta ni! Jag ska förvisso vänta med er."
21Och när vi låter folk ta del av vår barmhärtighet efter att de genomlidit svårigheter, smider de planer mot våra budskap [genom att förlöjliga dem] Säg: "Allah är snabbare på att smida planer. Våra [himmelska] utsända skriver ner alla planer ni smider."
22Han är den som låter er färdas på land och hav. När ni befinner er på ett skepp och det för er framåt med vind i segel, och alla [ombord] gläds över det, träffas ni plötsligt av en stormvind och vågor som slår mot er från alla sidor. Precis när de tror att de ska gå under åkallar de Allah i all uppriktighet: "Om du räddar oss ur det här ska vi verkligen höra till de tacksamma!"
23Men när han väl räddat dem, begår de genast nya övergrepp på jorden, helt utan rätt. Människor! Era övergrepp är endast till skada för er själva och de ger er njutning endast i det flyktiga, jordiska livet. Till sist är det till oss ni ska återvända, och då ska vi underrätta er om allt ni brukade göra.
24Livet i denna värld kan liknas vid regn som vi låter falla från skyn och som sugs upp av jordens växtlighet; en del av detta blir till föda för människor och boskap. När jorden sedan har nått sin fulla blomstring och är som vackrast, och dess invånare tror att de har full kontroll över den, slår vår befallning till, om natten eller dagen, och vi förvandlar den till ett skördat fält, som om gårdagens [mognande skördar] aldrig existerat. På detta sätt klargör vi våra tecken för människor som reflekterar.
25Allah inbjuder [alla människor] till fridens boning och vägleder den han vill till en rak väg.
26De som gjort gott kommer att belönas med det högsta goda, och mer därtill. Inget stoft eller förnedring ska täcka deras ansikten. Dessa ska bli paradisets invånare – där ska de vara till evig tid.
27De som begår onda handlingar kommer att att få ett straff motsvarande deras handlingar och täckas av förnedring. De har ingen som skyddar dem mot Allahs [straff]. Det är som om deras ansikten insvepts i stycken av nattens djupaste mörker. Dessa ska bli helvetets invånare – där ska de vara till evig tid.
28Och den dag då vi samlar dem alla åter, ska vi säga till dem som dyrkade avgudar: "Stanna där ni är, ni och era avgudar!" Sedan ska vi skilja dem åt, och deras avgudar ska säga: "Det var inte oss ni dyrkade!
29Allah räcker gott som vittne mellan oss och er. Vi var inte medvetna om er dyrkan!"
30Då kommer varje person att prövas baserat på vad de tidigare gjort. Och dessa [avgudadyrkare] ska föras åter till Allah, deras verkliga Herre, och de kommer att överges av dessa [avgudar] som de själva uppfunnit.
31Säg: "Vem försörjer er från himlen och jorden? Vem råder över hörsel och syn? Vem frambringar liv ur det som är dött och låter döden träda fram ur det levande? Ja, vem styr allting?" De ska svara: "Allah." Säg: "Ska ni då inte frukta honom?"
32Det är Allah, er sanne Herre. Vad finns det efter sanningen annat än villfarelse? Hur kan ni då vända er bort?
33Således har din Herres ord gått i uppfyllelse över de trotsiga syndarna; de kommer inte att tro.
34Säg: "Kan någon av era avgudar påbörja skapelsen och sedan återuppliva den?" Säg: "Det är Allah som påbörjar skapelsen och sedan återupplivar den! Varför vänder ni er då bort?"
35Säg: "Kan någon av era avgudar vägleda till sanningen?" Säg: "Det är Allah som vägleder till sanningen! Vem är alltså riktigast att följa: den som själv leder till sanningen, eller den som kan leda andra först när han själv har vägletts? Hur är det fatt med ert omdöme egentligen?"
36De flesta av dem följer bara lösa antaganden; men lösa antaganden kan aldrig ersätta sanningen på något sätt. Allah har full kännedom om vad de gör.
37Denna Koran kunde inte ha ställts samman av någon annan än Allah; nej, den är en bekräftelse av [innehållet] i tidigare [uppenbarelser] och en utförlig förklaring av det. Det finns ingen tvekan om att den är från världarnas Herre.
38De säger: "Det är [Muhammed] som har sammanställt den!" Säg: "Kom då med en liknande sura och kalla [till er hjälp] alla ni förmår, andra än Allah, om ni verkligen talar sanning!"
39Nej, de vägrar tro på [Koranen] utan att ha tillräcklig kunskap om den, och innan det [straff de varnats för] drabbat dem. På samma sätt förnekade deras föregångare tron, och se vilket öde som mötte de orättfärdiga!
40Och bland dessa [avgudadyrkare] finns de som kommer att tro på den och andra som inte kommer att göra det. Din Herre vet bäst vilka som sprider fördärv.
41Och om de beskyller dig för lögn ska du säga: "Jag ska stå till svars för mina handlingar och ni för era. Ni bär ingen skuld till mina handlingar, och jag bär heller ingen skuld till era handlingar."
42Bland dem finns de som lyssnar till dig. Men hur kan du få de döva att höra om de ändå vägrar att förstå?
43Och bland dem finns de som tittar på dig. Men hur kan du vägleda de som är blinda [för sanningen], om de ändå vägrar att se?
44Allah gör inte människorna den minsta orätt; nej, människorna gör sig själva orätt.
45Den dag han samlar dem åter, kommer de att uppleva som om deras livstid [på jorden] varat endast en enda av dagens timmar, och de kommer att kunna känna igen varandra. De sanna förlorarna är de som vägrade tro på mötet med Allah och som aldrig fann den rätta vägen.
46Vare sig vi visar dig en del av [det straff] vi har varnat dem för, eller du går bort [innan det inträffar], är det till oss de tilll slut ska återvända. Sedan ska Allah vittna om deras handlingar.
47Varje samfund har fått ett sändebud. När deras sändebud kommer [på domedagen], ska det dömas rättvist mellan dem, och ingen ska behandlas orättvist.
48Och de frågar: "När kommer detta löfte uppfyllas, om ni verkligen talar sanning?"
49Säg: "Jag har ingen makt över mitt eget öde; vare sig det gäller gott eller ont, annat än vad Allah beslutar. För varje samfund finns en utsatt tid. När deras tid löper ut kan de inte skjuta upp den ens ett ögonblick och inte heller kan de påskynda dess ankomst."
50Säg: "Om hans straff skulle drabba er på natten eller under dagen [så skulle ni ju gå under]." Hur kommer det sig då att dessa orättfärdiga människor vill påskynda det?
51Måste ni se det hända med egna ögon för att tro på det? [Och när det sker sägs det:] "Är det först nu [ni inser sanningen]? Det var ju ni som drev på det hela!"
52Därefter kommer det att sägas till dem som gjort orätt: "Känn på det eviga straffet! Är det något annat än era egna handlingar ni straffas för?"
53Och de frågar dig: "Är det sant [att vi ska straffas]?" Säg: "Ja, vid min Herre, det är sant och ni kan inte undkomma det!"
54Om den människa som gjort orätt ägde allt på jorden, skulle hon försöka använda det som lösen [för att rädda sig]. Men när de väl ser straffet, kommer de att dölja sin ånger. Och det ska dömas rättvist mellan dem, och ingen ska bli orättvist behandlad.
55Allt i himlarna och på jorden tillhör sannerligen Allah. Hans löfte [om domedagen] är sanning, men de flesta är inte medvetna om det.
56Han ger liv och tar liv, och till honom ska ni alla återvända.
57Människor! En förmaning har kommit till er från er Herre, en källa till bot för hjärtats [sjukdomar]; vägledning och nåd för dem som tror.
58Säg: "Låt dem finna sin glädje i Allahs godhet och nåd, som ju är mer värdefull än allt de kan samla på sig."
59Säg: "Berätta för mig om försörjningen som Allah har skänkt er, vilken ni sedan delar upp i tillåtna och förbjudna ting." Säg: "Har Allah gett er befogenhet till detta, eller är det så att ni diktar ihop lögner om Allah?"
60Vad tror de som ljuger om Allah [ska hända dem på] uppståndelsens dag? Allahs nåd mot mänskligheten är oändlig; ändå är de flesta inte tacksamma.
61Vad du, [Muhammed], än sysselsätter dig med, och vad du än reciterar från Koranen och vilka handlingar ni [troende] än utför, är vi vittnen till allt ni tar er an. Inte ett stoftkorn på jorden eller i himlen undgår din Herre, inte heller något mindre eller större än det, utan allt finns [nedtecknat] i en tydlig bok.
62Allahs nära tjänare ska inte känna någon rädsla och inte heller tyngas av sorg.
63Dessa är de som tror och är gudfruktiga.
64De ska ta emot glädjande besked både i detta och i det kommande livet – Allahs löften står fasta och oförändrade. Detta är den stora segern!
65Låt dig inte bedrövas över deras ord. All makt [och ära] tillkommer Allah. Han är den Allhörande, den Allvetande.
66Till Allah hör alla i himlarna och på jorden. Men vad följer egentligen de som dyrkar avgudar vid Allahs sida? De följer bara lösa antaganden och gör inget annat än spekulerar.
67Det är han som har skapat natten för er, så att ni kan vila under den, och dagen, för att ni ska kunna se klart. I detta finns det förvisso tecken för dem som lyssnar.
68De påstår: "Allah har avlat ett barn." Upphöjd är han! Han är den Självtillräcklige; till honom hör allt i himlarna och på jorden. Ni har ingen befogenhet att göra sådana påståenden. Påstår ni saker om Allah utan att verkligen veta?
69Säg: "De som diktar ihop lögner om Allah kommer det inte gå väl i händer."
70De kommer tillfälligt att glädjas åt [sina lögner] i detta liv, men till slut kommer de att återvända till oss. Sedan ska vi utsätta dem för ett strängt straff för deras envisa otro.
71Berätta för dem om Noa, när han sa till sitt folk: "Mitt folk! Om min närvaro och mina påminnelser om Allahs tecken är så pass outhärdliga för er, [att ni vill skada mig] så [ska ni veta] att jag sätter all min lit till Allah. Så gör ni upp era planer, tillsammans med era avgudar, och gör era avsikter tydliga. Fullfölj därefter ert beslut mot mig utan att ge mig något uppskov!
72Men om ni vänder er bort [från mitt budskap, vet ni ju] att jag inte begärt någon ersättning av er. Min ersättning kommer endast från Allah, och jag har beordrats att vara en av muslimerna."
73Men de anklagade honom för lögn, så vi räddade honom och dem som var med honom i arken, och vi gjorde dem till efterträdare [till tidigare generationer], och vi dränkte dem som vägrade tro på våra tecken. Se vilket öde de som varnades mötte!
74Efter det skickade vi sändebud till deras respektive folk, som kom till dem med tydliga bevis. Men [människorna] vägrade att tro på något som de tidigare avfärdat som lögn. På detta vis förseglar vi hjärtana hos dem som överskrider gränserna.
75Efter dessa [sändebud] sände vid Mose och Aron med våra tecken, till Farao och hans stormän; men de var högmodiga och gjorde sig ständigt skyldiga till brott.
76När de nåddes av sanningen från oss, utbrast de: "Det här är uppenbar magi!"
77Mose svarade: "När sanningen har nått er, ska ni då avfärda det som magi? Nej, magikerna kommer det aldrig att gå väl för."
78De sa: "Har du kommit till oss för att avleda oss från den [religion] vi fann våra förfäder utöva, så att du och din bror kan ta makten över landet? Nej, vi ska inte tro på er!"
79Farao sa: "Se till att alla skickliga magiker förs hit till mig!"
80När magikerna anlände sa Mose till dem: "Kasta nu det ni ska kasta!"
81Men när de hade kastat sa Mose: "Det ni har kommit med är trolldom och Allah kommer helt visst att göra den verkningslös. Allah låter inte förövarnas verk bestå."
82Genom sina ord etablerar Allah sanningen, hur förhatligt det än är för de som ständigt gör orätt.
83Men bara ett fåtal yngre ättlingar till Moses folk vågade tro på honom, och detta trots deras rädsla för att Farao och hans stormän skulle förfölja dem. Farao härskade som en tyrann över landet, och han överskred verkligen alla gränser.
84Mose sa: "Mitt folk! Om ni verkligen tror på Allah och har underkastat er hans vilja, då är det enbart till honom ni ska sätta er lit."
85De svarade: "Till Allah sätter vi vår lit. Herre! Låt inte oss bli en prövning för dessa förtryckande människor.
86Och rädda oss, genom din nåd, från dessa otrogna människor."
87Och för Mose och hans bror uppenbarade vi: "Upprätta boningar i Egypten åt ert folk", och [för israeliterna:] "Gör era hem till platser för bön i riktning [mot Jerusalem] och förrätta bönen" och [för Mose:] "Ge glada besked till de troende!"
88Och Mose sa: "Herre! Du har gett Farao och hans stormän prakt och rikedomar i detta jordeliv. Herre! De använder det för att leda folk bort från din väg. Herre! Utplåna deras rikedomar och låt deras hjärtan hårdna så att de inte tror förrän de ser det smärtsamma straffet."
89Han svarade: "Er bön har besvarats! Håll därför fast [vid er tro] och följ inte de okunnigas väg."
90Vi förde israeliterna genom havet, och Farao och hans härar följde efter dem [drivna av deras önskan att] förtrycka och begå övergrepp, ända tills han var nära att drunkna. Då utropade han: "Jag tror att det inte finns någon [sann] gud utom den som israeliterna tror på, och jag är en av muslimerna!"
91[Allah sa:] "Nu [tror du]? Efter att ha trotsat och orsakat fördärv!
92Idag ska vi föra ut din [döda] kropp [från havet] för att du ska bli ett tecken för de som kommer efter dig. Och trots detta förblir många människor likgiltiga inför våra tecken.
93Och vi gav israeliterna hedersamma platser att bo på och välsignade dem med goda ting. Och de blev inte oense förrän kunskapen nått dem. Din Herre kommer utan tvivel att döma mellan dem på uppståndelsens dag, i det de var oense om.
94Om du känner dig osäker om det vi har uppenbarat för dig, fråga då dem som läser ur skriften [som uppenbarades] före dig. Sanningen har i sanning nått dig från din Herre – var därför aldrig bland dem som tvivlar!
95Och var aldrig bland dem som vägrar tro på Allahs tecken, för då kommer du att höra till förlorarna.
96De som din Herres ord har gått i uppfyllelse över, de kommer inte att tro –
97ens om varje tecken skulle komma till dem – förrän de får se det smärtsamma straffet.
98Det fanns inte ett enda [otroget] samhälle som valde att tro [när de såg straffet] och vars tro gagnade dem, utom Jonas folk. När de antog tron, skonade vi dem från det förnedrande straffet i det jordiska livet och lät dem njuta [av livet] en tid.
99Om din Herre hade önskat, skulle alla på jorden, utan undantag, ha antagit tron. Kan du, [Muhammed], då tvinga människor att bli troende?
100Nej, ingen människa kan tro utom med Allahs tillåtelse. Och han låter straffet drabba dem som inte använder sitt förstånd.
101Säg: "Se vad som finns i himlarna och på jorden!" Men hur kan tecken och varningar hjälpa dem som vägrar att tro?
102Väntar de på något annat än samma olycksöde som drabbade deras föregångare? Säg: "Vänta då! Jag ska vänta med er."
103[När straffet slutligen drabbar de otrogna], räddar vi våra sändebud och de troende. Ja, vi har tagit på oss ansvaret att rädda de troende.
104Säg: "Människor! Om ni tvivlar på att min religion [är sann, ska ni veta] att jag inte dyrkar dem som ni dyrkar vid Allahs sida. Nej, jag dyrkar Allah som [en dag] ska ta era liv. Och jag har beordrats att vara en av de troende."
105Och hängiv dig fullständigt till den rena och ursprungliga tron, och bli aldrig en av de som sätter gudar vid Allahs sida.
106Och åkalla inte, vid Allahs sida, något som varken kan gagna eller skada dig. Om du ändå gör det hör du verkligen till de orättfärdiga.
107Om Allah låter motgångar komma i din väg, kan endast han ta bort dem. Och om han önskar välsigna dig med något gott, finns det ingen som kan förhindra hans välvilja. Detta skänker han till dem han vill bland sina tjänare. Han är den ständigt Förlåtande, den Barmhärtige.
108Säg: "Människor! Ni har nu nåtts av sanningen från er Herre. Den som tar emot vägledningen gör det till nytta för sig själv, och den som går vilse skadar bara sig själv. Jag är inte satt att vaka över er."
109Följ det som uppenbarats till dig från din Herre och ha tålamod tills Allah dömer [mellan dig och dina motståndare]. Han är den bäste av domare.