Ali 'Imran

¹Alif Lām Mīm.

²Allah – det finns ingen gudom [värd dyrkan] utom han, den Levande, Vidmakthållaren.

³Han har stegvis sänt ned skriften till dig med sanningen som en bekräftelse av det som finns kvar från tidigare [uppenbarade skrifter]. Och han sände även ned Tawrāt och Indjīl

⁴i äldre tid, till vägledning för människorna. Och han sände ned måttstocken [som skiljer mellan sanning och falskhet]. De som förkastar Allahs budskap kommer att få ett hårt straff. Ja, Allah är oövervinnerlig, redo att hämnas.

⁵För Allah är ingenting dolt, vare sig på jorden eller i himlen.

⁶Det är han som formar er i livmodern hur han än behagar. Det finns ingen gudom [värd dyrkan] utom han, den Oövervinnerlige, den Vise.

⁷Det är han som har uppenbarat skriften för dig. I den finns tydliga verser, som utgör skriftens kärna, samt flertydiga verser. Men de med villfarelse i hjärtat följer de flertydiga verserna för att sprida tvivel och för att finna en godtycklig tolkning. Ingen känner dock till dess djupaste innebörd förutom Allah. Och de som är väl fördjupade i kunskap säger: "Vi tror på denna [skrift]; allt kommer från vår Herre." Men endast de med förstånd låter sig förmanas av detta.

⁸[De säger:] "Herre! Låt inte våra hjärtan fara vilse efter att du väglett oss och skänk oss av din barmhärtighet. Du är sannerligen den som alltid ger.

⁹Herre! Du kommer sannerligen samla människorna inför en dag om vars ankomst inga tvivel råder. Allah sviker aldrig sina löften.

¹⁰De otrognas egendomar och barn kommer aldrig, på minsta vis, kunna skydda dem mot Allahs [straff]. Det är dessa som blir helvetets bränsle.

¹¹[Det ska gå för dem] som det gick för Faraos män och deras föregångare; de påstod att våra budskap var lögn så vi straffade dem för deras synder. Allah straffar med stränghet.

¹²[Muhammed!] Säg till de otrogna: "Ni kommer att besegras och föras samman till helvetet – vilken usel boplats!"

¹³Ni har redan fått ett tecken i de två krigshärarna som möttes [på slagfältet vid Badr]. Den ena stred för Allahs skull och den andra bestod av otrogna. De [troende] såg med egna ögon att de [otrogna] var dubbelt så många som de själva. Men Allah ger sin seger till den han vill. I detta ligger helt visst en lärdom för de klarsynta.

¹⁴Världsliga begär – som kvinnor, barn och samlade rikedomar av guld och silver, samt vackra hästar med utmärkande drag liksom boskap och åkermark – kärleken till dessa saker har förskönats för människor. Allt detta är njutningar som det jordiska livet erbjuder, men att återvända till Allah är ändå det allra bästa.

¹⁵[Muhammed!] Säg: "Ska jag berätta för er om vad som är bättre än det som tidigare nämnts? För de gudfruktiga väntar, hos deras Herre, ett evigt liv i paradis vattnade av bäckar, och renade fruar, och Allahs välbehag. Allah ser sina tjänare."

¹⁶De som säger: "Herre! Vi tror, så förlåt oss våra synder och skydda oss från eldens straff."

¹⁷Dessa är tålmodiga, ärliga och undergivna. De ger till andra och ber om förlåtelse i den tidiga gryningen.

¹⁸Allah vittnar – liksom änglarna och de som har kunskap – att det inte finns någon gudom [värd dyrkan] utom han, som ständigt upprätthåller rättvisa. Det finns ingen gudom [värd dyrkan] utom han, den Oövervinnerlige, den Vise.

¹⁹För Allah är islam [den sanna] tron. De som tidigare fått skriften blev först oense efter det att kunskapen nått dem, på grund av fiendeskap som uppstått mellan dem. Om någon förkastar Allahs budskap [kommer Allah ställa honom till svars]; Allah är snabb att hålla till räkenskap.

²⁰Om de sedan vill argumentera med dig, [Muhammed], säg då: "Jag har underkastat mig Allah med hela mitt väsen, och det har även de som följer mig." Och säg till de som fått [ta del av den tidigare] skriften och till de olärda: "Har ni också underkastat er [Allah]?" Om de underkastar sig har de funnit vägledning, men om de vänder sig bort är du ju endast ansvarig för att förmedla budskapet. Allah ser sina tjänare.

²¹De som förkastar Allahs tecken och mot all rätt dödar profeterna och som dödar dem bland människorna som uppmanar till rättvisa – ge dem beskedet om ett smärtsamt straff.

²²Dessa människors handlingar kommer att gå förlorade både i detta och det kommande livet, och ingen finns där som kan hjälpa dem.

²³Har du inte hört om de som fått ta del av skriften och som uppmanas till att låta Allahs skrift döma mellan dem? Därefter vänder sig en grupp från dem bort och visar motvilja.

²⁴Detta för att de tidigare brukade säga: "Vi kommer endast straffas i elden ett begränsat antal dagar." Ja, deras lögner förblindande dem så de fortsatte att följa sin egen religion.

²⁵Hur blir det då när vi samlar dem inför en dag vars ankomst det inte råder några tvivel om? Då kommer varje själ få sin lön för vad den tjänat ihop och ingen ska behandlas orätt.

²⁶Säg: "Allah! Du är ägaren av all makt. Du skänker makten till den du vill och tar makten från den du vill. Du ärar den du vill och du förnedrar den du vill. I din hand vilar allt gott. Du har säkerligen makt över allt.

²⁷Du låter natten träda in i dagen och du låter dagen träda in i natten. Du frambringar liv ur det som är dött och låter döden träda fram ur det levande. Och du försörjer den du vill i överflöd.

²⁸De troende får inte ta de otrogna som bundsförvanter i stället för de troende. Den som gör det har skurit av av bandet till Allah – förutom om ni [är i deras våld och] fruktar att de ska skada er [för då får ni utåt sett hålla med dem]. Och Allah varnar er för sitt [straff]. Allah är målet för er färd.

²⁹Säg: "Vare sig ni döljer vad ni har inom er eller visar upp det så vet Allah om det. Och han vet vad som finns i himlarna och vad som finns på jorden. Allah har makt över allt."

³⁰Den dag då varje själ kommer att finna framtaget allt det goda den gjort, och den kommer önska att det onda den gjort vore oändligt avlägset. Allah varnar er för sitt [straff], men Allah är förbarmlig mot sina tjänare.

³¹[Muhammed!] Säg: "Om ni verkligen älskar Allah ska ni följa mig, för då kommer Allah att älska er och förlåta er era synder." Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

³²Säg: "Lyd Allah och sändebudet!" Men om de vänder sig bort [ska du berätta för dem] att Allah inte tycker om de otrogna.

³³Av alla människor valde Allah sannerligen ut Adam och Noa samt Abrahams och ʻImrāns ätt.

³⁴De härstammar alla från varandra. Allah hör allt, vet allt.

³⁵Och [minns] när ʻImrāns fru sa: "Herre! Jag har avlagt ed inför dig att barnet i min mage ska vara hängivet dig, så godta detta från mig. Du är säkerligen den Allhörande, den Allvetande."

³⁶Och när hon födde barnet sa hon: "Herre! Jag har fött en flicka – fastän Allah väl visste vad hon fött – men en pojke är ju inte som en flicka! Jag gav henne namnet Maria och jag ber dig skydda henne och hennes avkomma mot satan, den fördömde."

³⁷Och hennes Herre tog välvilligt emot henne och skänkte henne en god uppväxt och gjorde Sakarias ansvarig för hennes uppfostran. När Sakarias besökte hennes böneplats fann han henne försedd med föda. Han sa: "Maria! Varifrån har du fått detta?" Hon svarade: "Det är från Allah; Allah försörjer i överflöd vem han vill."

³⁸Det var då Sakarias bad till sin Herre och sa: "Herre! Skänk mig en god avkomma som en gåva från dig. Du är den som besvarar allas bön."

³⁹När han stod på böneplatsen och bad ropade änglarna till honom: "Allah ger dig glädjande besked om [en son som heter] Johannes. Han kommer bekräfta [Jesus – skapad genom] ett ord från Allah, och han kommer att bli en ledare [för sitt folk]; avhållsam [från kvinnor] och en rättfärdig profet."

⁴⁰Han sa: "Herre! Hur ska jag kunna få en son? Jag har ju blivit gammal och min fru är ofruktsam." [Allah] svarade: "Så ska det bli, då Allah gör vad han vill."

⁴¹Han sa: "Herre! Ge mig ett tecken." Han svarade: "Ditt tecken ska bli att du inte kan tala med människorna, under tre dagars tid, annat än med gester. Men minns din Herre mycket och prisa honom både morgon och kväll."

⁴²Och [minns] när änglarna sa: "Maria! Allah har valt ut dig och renat dig; ja, av alla kvinnor i skapelsen har han valt ut just dig.

⁴³Maria! Stå länge i bön till din Herre; fall ned på ditt ansikte och buga dig tillsammans med dem som bugar."

⁴⁴Detta hör till berättelserna om det fördolda, som vi uppenbarar för dig. Du var inte med dem när de kastade lott om vem som skulle bli ansvarig för Marias uppfostran. Du var heller inte med dem när de tvistade om detta.

⁴⁵Och [minns] när änglarna sa: "Maria! Allah ger dig glädjande besked om [en son som skall skapas genom] ett ord från honom. Hans namn är Jesus Kristus, son till Maria. Han kommer att ha hög status på jorden samt i nästa liv, och han kommer att vara bland dem som är nära [Allah].

⁴⁶Och han kommer tala till människorna från vaggan, och som vuxen, och han ska vara en av de rättfärdiga."

⁴⁷Hon sa: "Herre! Hur ska jag kunna få ett barn när ingen man har rört mig?" Han svarade: "Så ska det bli, då Allah skapar vad han vill. När han bestämt något säger han endast: 'Var!' och det är."

⁴⁸Han kommer även skänka honom visdom och lära honom skrivkonst, Tawrāt och Indjīl.

⁴⁹Och göra honom till ett sändebud till israeliterna [med orden:] "Jag kommer till er med ett tecken från er Herre. Jag ska forma åt er, i lera, något som liknar fåglar. När jag blåser på [leran] blir de [levande] fåglar, med Allahs vilja. Och jag botar den blindfödde och den spetälske och väcker de döda till liv, med Allahs vilja. Och jag informerar er om vad ni äter och vad ni lagrar i era hus. I detta finns helt visst ett tecken för er om ni är sanna troende.

⁵⁰Och [jag har även kommit till er] för att bekräfta det som finns hos mig av Tawrāt och för att förklara tillåtet en del av det som var förbjudet för er. Och jag har kommit till er med ett tecken från er Herre. Så frukta Allah och lyd mig.

⁵¹Allah är min Herre och er Herre, dyrka därför endast honom! Detta är en rak väg."

⁵²När Jesus märkte att de höll fast vid sin otro sa han: "Vilka kommer att hjälpa mig [att kalla] till Allah?" Lärljungarna svarade: "Vi är Allahs hjälpare. Vi tror på Allah; vittna du att vi är muslimer!

⁵³Herre! Vi tror på det du sänt ned och vi följer sändebudet; räkna oss därför bland [sanningens] vittnen."

⁵⁴Och de [otrogna] smidde planer, men Allah smidde också planer. Ja, av alla som smider planer är Allah den bäste.

⁵⁵Som när Allah sa: "Jesus! Jag kommer att ta dig och lyfta dig till mig och rena dig från de otrogna. Och jag ska göra dem som följer dig överlägsna de otrogna ända till uppståndelsens dag. Därefter kommer ni att återvända till mig så att jag kan döma mellan er i det ni brukade tvista om.

⁵⁶Vad beträffar de otrogna, ska jag ge dem ett strängt straff både i detta och nästa liv; och de kommer inte ha någon som hjälper dem.

⁵⁷Och han ska ge de som tror [på dig] och gör goda handlingar deras fulla lön. Allah älskar inte de orättfärdiga."

⁵⁸Det vi reciterar för dig, [Muhammed], är [tydliga] tecken [på att du är profet], och en påminnelse fylld av visdom.

⁵⁹Inför Allah liknar Jesus [skapelse] Adams. Han skapade honom från jord och sa till honom: "Var!" – och så blev han till.

⁶⁰Detta är sanningen från din Herre, var därför inte en av de som tvivlar.

⁶¹Men om de [kristna] tvistar med dig om detta, efter att kunskapen nu har nått dig, ska du säga: "Kom så samlas vi alla; våra söner och era söner, våra kvinnor och era kvinnor; vi själva och även ni. Sedan ber vi tillsammans och nedkallar Allahs fördömelse över lögnarna."

⁶²Ja, detta är den sanna berättelsen [om Jesus]. Det finns ingen gudom [värd dyrkan] utom Allah, och Allah är säkerligen den Oövervinnerlige, den Vise.

⁶³Men om de i stället vänder sig bort har ju Allah full vetskap om dem som sprider fördärv.

⁶⁴[Muhammed!] Säg: "Skriftens folk! Låt oss vara överens om ett gemensamt uttalande – att vi inte ska dyrka någon annan än Allah och inte sätta något vid hans sida och inte göra varandra till herrar i Allahs ställe." Men om de vänder sig bort ska ni säga: "Vittna då att vi är muslimer!"

⁶⁵Skriftens folk! Varför tvistar ni om Abraham när Tawrāt och Indjīl sändes ned först efter hans tid? Använder ni inte ert förstånd?

⁶⁶Här står ni och argumenterar om sådant ni faktiskt har kunskap om. Så varför ska ni argumentera även om sådant ni inte har kunskap om? Allah vet, men ni vet inte.

⁶⁷Abraham var varken jude eller kristen utan en muslim som följde den oförvanskade tron. Han var inte en av avgudadyrkarna.

⁶⁸De människor som står Abraham närmast är förvisso de som följde honom, och denna profet och de troende [från detta samfund]. Allah är de troendes förtrogne beskyddare.

⁶⁹Bland skriftens folk finns en grupp som vill vilseleda er, men de vilseleder endast sig själva – utan att inse det.

⁷⁰Skriftens folk! Varför förkastar ni Allahs budskap när ni själva bär vittnesmål [om att de är sanningen från Allah]?

⁷¹Skriftens folk! Varför blandar ni sanningen med falskhet och döljer sanningen när ni vet [skillnaden mellan dem]?

⁷²Bland skriftens folk finns en grupp som säger [till sina trosfränder]: "[Säg] vid dagens början att ni tror på det som uppenbarats för de troende, och vid dagens slut, att ni slutat tro på det. Förhoppningsvis vänder de [sin tro] ryggen [och drabbas av tvivel].

⁷³Och ni ska endast ha förtroende för de som följer er tro!" Säg: "Den sanna vägledningen är Allahs vägledning; [är ni rädda] att någon ska få ta del av [uppenbarelsen] som ni tagit del av? Eller att de ska argumentera med er inför er Herre?" Säg: "All godhet vilar i Allahs hand och han skänker den till vem han vill. Allah är allrådande, allvetande".

⁷⁴Han väljer ut vem han vill som ska få ta del av hans barmhärtighet. Allah är den med oändlig godhet.

⁷⁵Bland skriftens folk finns de som, ifall du anförtror dem med en hel förmögenhet, återlämnar den till dig. Men bland dem finns även de som, ifall du anförtror dem med en enda dinar, vägrar ge den tillbaka till dig, förutom om du ständigt påminner dem. Så är det eftersom de säger: "Vi gör inget fel om vi [bedrar och tar ägodelarna] av de olärda [araberna]", och de gör lögnaktiga påståenden om Allah, trots att de vet bättre.

⁷⁶Nej [deras påståenden stämmer inte]! Men beträffande de som uppfyller [Allahs] löfte och är gudfruktiga [så ska de få sin belöning]; Allah älskar förvisso de gudfruktiga.

⁷⁷De som byter bort Allahs avtal och sina eder mot en liten summa pengar kommer inte få ta del av belöningen i det kommande livet. På uppståndelsens dag kommer Allah varken tala till dem eller se på dem, och inte heller ska han rena dem. För dessa väntar ett smärtsamt straff.

⁷⁸Bland dem finns även en grupp som förvränger skriften med sina tungor för att ni ska tro att [deras förvrängda ord] är en del av skriften, fastän det inte är en del av skriften; och de säger: "Detta är uppenbarat från Allah", fastän det inte är från Allah. Och de säger lögnaktiga saker om Allah, trots att de vet bättre.

⁷⁹Det är otänkbart att en person, som Allah har skänkt skriften, förståelsen och profetskapet, därefter skulle säga till människorna: "Ni ska vara mina tjänare i stället för Allah!" Snarare [skulle han säga:] "Ni ska vara lärda människor som uppfostrar andra. Ni brukade ju själva undervisa skriften och studera den."

⁸⁰Inte heller skulle han befalla er att göra änglarna och profeterna till era herrar [att dyrka]. Skulle han uppmana er till otro efter att ni blivit muslimer?

⁸¹Och [minns] när Allah slöt förbund med profeterna [genom att säga:] "Om det kommer ett sändebud till er – oavsett vilka skrifter och vilken visdom jag tidigare skänkt er – som bekräftar det som finns hos er, måste ni tro på honom och stödja honom." Och han sa [till profeterna:] "Godtar ni detta, och är ni redo att ingå förbund med mig på denna grund?" De svarade: "Ja, vi godtar det." [Allah sa då]: "Vittna då om detta, och jag ska själv vara med som vittne."

⁸²Men de som vänder sig bort [från dig] efter detta är verkligen trotsiga syndare.

⁸³Eller önskar de en tro annan än den Allah föreskrivit? Det är ju till honom alla i himlarna och på jorden underkastar sig – villigt eller motvilligt – och det är till honom de ska föras åter.

⁸⁴Säg: "Vi tror på Allah och på det som uppenbarats för oss och det som uppenbarats för Abraham, Ismael, Isak, Jakob och [de av] hans ättlingar [som var profeter], och [vi tror på] det som gavs till Moses, Jesus och [alla övriga] profeter från deras Herre. Vi gör ingen åtskillnad mellan någon av dem och det är endast honom vi underkastar oss."

⁸⁵Om någon vill anta en tro annan än islam kommer det inte accepteras av honom, och i det kommande livet kommer han att vara bland förlorarna.

⁸⁶Skulle Allah verkligen vägleda ett folk som blivit otrogna efter att ha varit troende, och som vittnat att [allt] sändebudet [förkunnade] var sant och som nåtts av de klara bevisen? Nej, Allah vägleder inte de orättfärdiga.

⁸⁷Deras lön är att Allahs fördömelse ska vila över dem, ja även änglarnas och människornas allesammans.

⁸⁸Under denna [fördömelse] ska de förbli. Straffet lindras inte för dem och de ska inte ges något uppskov.

⁸⁹Men mot dem som visar ånger efter detta och rättar till [sina handlingar] är Allah ständigt förlåtande och barmhärtig.

⁹⁰De som blir otrogna efter att ha varit troende och därefter förhärdas i sin otro – deras ånger kommer aldrig att mottas. Ja, det är dessa som är de sant vilsna.

⁹¹De som är otrogna och dör som otrogna kommer inte kunna köpa sig fria [från helvetet], ens med allt guld i världen. De ska få ett smärtsamt straff, och ingen kommer att kunna hjälpa dem.

⁹²[Troende!] Ni kommer aldrig uppnå sann fromhet förrän ni ger åt andra av vad ni själva värdesätter; Allah har full vetskap om allt ni ger.

⁹³All föda var tidigare tillåten för israeliterna utom den som Israel (Jakob) förbjudit sig själv, innan Tawrāt sändes ned. Säg: "Hämta då Tawrāt och läs högt ur den om ni är sannfärdiga!"

⁹⁴Och de som därefter diktar ihop lögner om Allah, ja det är dessa som är de [sant] orättfärdiga.

⁹⁵[Muhammed!] Säg: "Allah har talat sanning! Följ därför Abrahams oförvanskade tro; han hörde inte till avgudadyrkarna."

⁹⁶Den första helgedomen som grundlades för människorna är den i Bakkah (Mecka) – en välsignelse och vägledning för hela skapelsen.

⁹⁷Där finns tydliga tecken – likt platsen där Abraham stod. Och den som träder in i den [helgedomen] ska vara trygg. Vallfärden till helgedomen är en plikt för människorna gentemot Allah, för var och en som har möjlighet att genomföra den. Och den som förkastar [denna plikt, ska veta] att Allah är oberoende av sin skapelse.

⁹⁸Säg: "Skriftens folk! Varför förkastar ni Allahs tecken, fastän [ni vet] att Allah är vittne till allt ni gör?"

⁹⁹Säg: "Skriftens folk! Varför hindrar ni de troende från Allahs väg och försöker få den att framstå som krokig, fastän ni själva vittnar [att den är rak]? Allah är inte omedveten om vad ni gör.

¹⁰⁰Troende! Om ni skulle lyda en grupp människor från skriftens folk [i vad de uppmanar er till] skulle de få er att lämna er tro och åter bli bland de otrogna.

¹⁰¹Men hur skulle ni kunna lämna tron när Allahs verser reciteras för er och sändebudet är hos er? Och den som håller fast vid Allah [och hans religion] har med säkerhet vägletts till en rak väg.

¹⁰²Troende! Frukta Allah som det åligger er att frukta honom och dö endast som muslimer.

¹⁰³Håll fast vid Allahs rep allesammans och låt er inte splittras, och minns Allahs välsignelse över er. Ni var tidigare varandras fiender men han förenade era hjärtan så att ni, med hans välsignelse, kom att bli bröder. Ja, ni var på snudden av att träda in i elden [på grund av er otro], men han räddade er från det. På så vis klargör Allah sina tecken för er för att ni ska bli vägledda.

¹⁰⁴Låt det finnas en grupp bland er som uppmanar andra att göra gott; som påbjuder det goda och förbjuder det onda. Ja, det är dessa som är de sant framgångsrika.

¹⁰⁵Och var inte som dem som splittrades [i sekter] och blev oense [i religiösa frågor], efter det att de klara bevisen nått dem. Dessa har ett svårt straff att vänta,

¹⁰⁶en dag då någras ansikten ska stråla av ljus och andras ansikten ska mörkna. Och det [ska sägas] till dem vars ansikten mörknat: "Har ni blivit otrogna efter att ni varit troende? Smaka nu straffet för er otro!"

¹⁰⁷Men de vilkas ansikten strålar av ljus kommer att omslutas av Allahs barmhärtighet [och träda in i paradiset]. Där ska de vara för evigt.

¹⁰⁸Detta är Allahs verser som vi reciterar för dig, [Muhammed], i sanning. Allah vill inte göra orätt mot sin skapelse.

¹⁰⁹Till Allah hör allt som finns i himlarna och allt som finns på jorden. Ja, till Allah ska allting återföras.

¹¹⁰Ni är det bästa samfund som låtits uppstå för människorna: ni påbjuder det goda och förbjuder det onda och ni tror på Allah. Om skriftens folk hade trott [på profeten Muhammed och hans budskap], skulle det verkligen varit bäst för dem. Vissa av dem tror, men de flesta är trotsiga syndare.

¹¹¹De kan inte vålla er riktig skada, utan endast obehag. Och om de strider mot er kommer de vända ryggen [för att fly] och därefter stå helt utan hjälp.

¹¹²De ska drabbas av skam och förnedring var de än påträffas, [och kommer endast känna trygghet] genom ett förbund som Allah [beordrat de troende att uppfylla] eller ett förbund med andra människor. De har ådragit sig Allahs vrede och ska drabbas av elände för att de förkastade Allahs tecken och mot all rätt dödade profeterna; detta ska de få för att de oupphörligt trotsade Allah och överträdde [hans gränser].

¹¹³Alla är dock inte lika. Bland skriftens folk finns en grupp som håller fast [vid den sanna tron] och reciterar Allahs verser under natten, och faller ned på sina ansikten [i bön].

¹¹⁴De tror på Allah och den yttersta dagen, och de påbjuder det goda och förbjuder det onda, och de tävlar i att göra gott. Ja, dessa hör till de rättfärdiga.

¹¹⁵De ska inte berövas belöningen för det goda de gör. Allah har full vetskap om de gudfruktiga.

¹¹⁶De som framhärdar i otro – deras förmögenheter och barn kommer aldrig att hjälpa dem mot Allah. De ska träda in i elden, och där ska de förbli för evigt.

¹¹⁷Liknelsen för vad de [otrogna] skänker i välgörenhet i detta liv [och vad de förväntar sig i belöning] är [att det är som] en iskall vind som drar genom grödan hos ett folk som gjort orätt mot sig själva och fullständigt förstör den. Allah har inte gjort dem orätt utan de gjorde endast orätt mot sig själva.

¹¹⁸Troende! Skaffa er inte förtrogna vänner bland dem som står utanför er gemenskap. De sparar ingen möda för att skada er och önskar er allt som kan tänkas besvära er. Hatet flödar redan ur deras munnar, men vad de döljer i sitt inre är ännu värre. Vi har klargjort tecknen för er – om ni bara använde ert förstånd.

¹¹⁹Se på er! Ni tycker om dem men de tycker inte om er – trots att ni tror på alla uppenbarade skrifter. När de möter er säger de: "Vi tror!", men när de är ensamma biter de sig i fingertopparna i ursinne. Säg: "Dö i ert ursinne!" Allah känner noga till allt som döljs i människans bröst.

¹²⁰Om något gott händer er blir de besvikna, och om något ont drabbar er blir de glada över det. Men om ni är tålmodiga och gudfruktiga kommer ni inte skadas av deras lömska planer alls. Inga av deras handlingar undgår Allah.

¹²¹Och [minns] när du, [Muhammed], en tidig morgon lämnade ditt hem för att gruppera de troende för strid; Allah hör allt, vet allt.

¹²²[Minns] när två grupper bland er var nära att förlora modet, men Allah var deras förtrogne beskyddare. Ja, det är endast till Allah som de troende ska sätta sin lit.

¹²³Och Allah gav er seger [i slaget] vid Badr trots att ni var underlägsna. Frukta därför Allah så att ni ska kunna bli tacksamma.

¹²⁴[Minns] när du sa till de troende: "Är det inte nog för er att Allah låter tretusen änglar stiga ned och förstärka er?

¹²⁵Jo, om ni visar tålamod och gudsfruktan och om [fienden] i denna stund går till angrepp ska er Herre förstärka er med femtusen änglar med tecken som utmärker dem."

¹²⁶Allah gjorde inte detta [stöd] till något annat än ett glädjebudskap till er och för att era hjärtan skulle finna ro i det. Ja, segern kommer endast från Allah, den Oövervinnerlige, den Vise.

¹²⁷[Allah gav er denna seger] för att låta några av de otrogna smaka döden eller [nederlagets] förödmjukelse och återvända som förlorare.

¹²⁸Det är inte upp till dig, [Muhammed], att bestämma om [Allah] ska ta emot deras ånger eller straffa dem; de är ju verkligen orättfärdiga.

¹²⁹Till Allah hör allt som finns i himlarna och allt som finns på jorden. Han förlåter den han vill och han straffar den han vill. Allah är den ständigt förlåtande, barmhärtig.

¹³⁰Troende! Ta inte ränta i mångdubblade mängder, utan frukta Allah så ska ni bli framgångsrika.

¹³¹Och frukta elden som har förberetts för de otrogna.

¹³²Lyd Allah och sändebudet så ska ni få ta del av hans barmhärtighet.

¹³³Och skynda till er Herres förlåtelse och ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden och som förberetts för de gudfruktiga –

¹³⁴de som ger åt andra i goda såväl som svåra tider och som lägger band på sin vrede och har överseende med folk. Allah älskar dem som gör gott –

¹³⁵de som, om de begår en skamlös handling eller gör orätt mot sig själva, minns Allah och ber honom om förlåtelse för sina synder – ja, vem kan förlåta synder förutom Allah? – och som inte fortsätter att begå sådana handlingar mot bättre vetande.

¹³⁶Dessas lön ska vara förlåtelse från deras Herre och ett evigt liv i paradis vattnade av bäckar. Ja, vilken fantastisk belöning för dem som arbetar [hårt för att uppnå Allahs välbehag]!

¹³⁷Liknande händelser har ägt rum innan er tid. Bege er därför ut i världen och se [spåren som visar] hur slutet blev för dem som förnekade [profeterna].

¹³⁸Detta är ett klargörande för människorna, samt en vägledning och en förmaning för de gudfruktiga.

¹³⁹Bli inte svaga och nedstämda – ni är ju överlägsna så länge ni verkligen är troende!

¹⁴⁰Om ni lider skada, har er fiende redan drabbats av en liknande skada. Och så förflyter dagarna som vi låter växla mellan människorna för att Allah ska särskilja de troende [från de otrogna] och utse martyrer bland er. Allah tycker inte om de orättfärdiga.

¹⁴¹Och [nederlaget i slaget vid Uhud skedde] för att Allah ska rena de troende [från deras synder] och därefter låta de otrogna gå under.

¹⁴²Eller trodde ni att ni ska få träda in i paradiset utan att Allah låtit särskilja de bland er som kämpar [för hans skull] och de som är tålmodiga?

¹⁴³Innan [slaget vid Uhud] önskade ni er att få [möta fienden] och dö [martyrdöden], och nu har ni fått se den komma med era egna ögon.

¹⁴⁴Muhammed är endast ett sändebud som föregåtts av tidigare sändebud. Om han dör eller blir dödad, kommer ni då vända er bort [från tron]? Den som vänder sig bort [från tron] vållar inte Allah någon skada alls. Men Allah ska belöna de tacksamma.

¹⁴⁵Ingen människa kan dö utom med Allahs tillåtelse och vid en fastställd tidpunkt. Den som vill ha sin lön i denna värld ska vi ge därav, och den som vill ha sin lön i det kommande livet ska vi ge därav. Och vi ska belöna de tacksamma.

¹⁴⁶Hur många profeter har inte stridit tillsammans med stora skaror [av sina följare]. De tappade inte modet av allt de utsattes för, för Allahs skull, och lät sig aldrig försvagas eller ge vika. Allah älskar de tålmodiga.

¹⁴⁷[När de utsattes för prövningar] brukade de enbart säga: "Herre! Förlåt oss våra synder och att vi överskridit gränserna i vårt handlande och gör oss viljestarka och segerrika mot de otrogna!"

¹⁴⁸Då gav Allah dem deras lön redan i detta liv och en härlig lön i det kommande. Allah älskar förvisso dem som gör gott.

¹⁴⁹Troende! Om ni lyder de otrogna [i den villfarelse de kallar till] kommer de få er att vända er bort [från er tro] och då återvänder ni som förlorare.

¹⁵⁰Men det är Allah som är er förtrogne Beskyddare, och han är den bästa hjälparen.

¹⁵¹Vi ska sätta skräcka i de otrognas hjärtan för att de sätter avgudar vid Allahs sida; något han aldrig givit dem befogenhet till. Elden ska bli deras boplats – vilken usel boning för de orättfärdiga.

¹⁵²Allah höll sannerligen sitt löfte till er, då ni med hans vilja [under Uhud-slagets första skede] förgjorde era [fiender], till dess modet svek er och ni blev oense om befallningen och visade olydnad efter att han låtit er se det [krigsbyte] som ni håller kärt. Bland er fanns de som ville ha det världsliga [krigsbytet] och bland er fanns de som ville ha [belöningen i] det kommande livet. Därefter vände han er bort från dem [och lät dem attackera er] och på så vis satte han er på prov [för att skilja de troende från hycklarna]. Och han hade verkligen överseende med er.

¹⁵³[Minns] då ni flydde utan att se er om, fastän sändebudet långt bakom ropade efter er [att komma tillbaka]. [Allah] lät er då [i gengäld] känna förtvivlan [över nederlaget i slaget] åtföljt av förtvivlan [över nyheten att profeten hade dött], [men sedan kom det glada beskedet att så inte var fallet] för att ni inte skulle sörja över det ni gick miste om eller det som drabbade er. Allah är fullt underättad om vad ni gör.

¹⁵⁴Efter denna förtvivlan lät han ett lugn sänka sig över er, så att några av er fick vila. Men andra brydde sig bara om sig själva och hade negativa tankar om Allah, liknande hedningarnas tankar. De säger: "Hade vi ens någon del av beslutet [om att ge oss ut till Uhud-slaget]?" Säg: "Beslutet var helt och hållet upp till Allah." De visar inte för dig vad de döljer inombords. I stället säger de: "Om vi hade varit delaktiga i beslutet hade vi inte lidit dessa förluster." Säg: "Även om ni stannat hemma, skulle de vilkas död stod skriven ha begett sig till den plats där de skulle falla." [Allah föreskrev] detta för er därför att han ville pröva vad ni bar inom er och blotta vad som finns i era hjärtan. Allah har fullständig kunskap om vad som rör sig i människans inre.

¹⁵⁵De bland er som vände om den dag de två krigshärarna möttes [i slaget vid Uhud], kunde förledas till detta av satan enbart på grund av de [synder] som de hade begått. Men Allah hade överseende med dem. Allah är den ständigt förlåtande, överseende.

¹⁵⁶Troende! Var inte som de som framhärdar i otro och säger om sina bröder som dött under en resa eller stupat i strid: "Om de hade stannat hos oss hade de inte avlidit eller dödats." – Allah [låter dem tänka dessa tankar] så att deras hjärtan ska känna ökad sorg. Det är ju Allah som ger liv [till skapelserna] och låter [dem] dö, och Allah ser allting ni gör.

¹⁵⁷Och om ni stupar [i kampen] för Allahs sak – eller dör – är Allahs förlåtelse och barmhärtighet sannerligen bättre än allt som folk samlar på sig.

¹⁵⁸Ja, vare sig ni avlider eller dödas är det till Allah ni ska samlas åter.

¹⁵⁹I sin barmhärtighet gjorde Allah dig mjuk mot dem, och om du i stället hade varit sträng eller hårdhjärtad, skulle de helt säkert ha dragit sig ifrån dig. Ha därför överseende med [deras fel] och be om förlåtelse för dem och rådgör med dem i [viktiga] angelägenheter. När du väl har fattat ditt beslut, sätt då din lit till Allah; Allah älskar dem som sätter sin lit [till honom].

¹⁶⁰Om Allah hjälper er kan ingen besegra er; men om han överger er, vem kan då hjälpa er? Förmana därför de troende att sätta all sin lit till Allah.

¹⁶¹En profet skulle aldrig stjäla från krigsbytet. Den som stjäl från krigsbytet ska komma med det han stulit på uppståndelsens dag. Då kommer varje själ få sin lön för vad den gjort och ingen ska bli orättvist behandlad.

¹⁶²Kan den som strävar efter Allahs välbehag jämföras med den som ådrar sig Allahs vrede och vars boplats ska bli helvetet? Ja, vilken usel destination.

¹⁶³[Nej,] de är i olika nivåer hos Allah [i detta liv och det kommande]. Allah ser allt de gör.

¹⁶⁴Allah visade sannerligen godhet mot de troende när han lät ett sändebud träda fram bland dem, från deras egna led, för att recitera hans verser för dem och rena dem och undervisa dem i skriften och [den profetiska] visdomen. Innan dess var de ju uppenbart på fel väg.

¹⁶⁵Och när ni nu har drabbats av ett nederlag [vid Uhud-slaget], efter att ha tillfogat [era fiender] dubbel så stor skada [vid Badr-slaget], säger ni: "Hur kunde detta ske?" Säg: "Det som skedde bottnar i [något inom] er själva." Allah har förvisso makt över allting.

¹⁶⁶Det nederlag som drabbade er dagen då de två krigshärarna möttes, skedde med Allahs tillåtelse och för att det skulle stå klart vilka de [sanna] troende var,

¹⁶⁷och stå klart vilka som endast utgav sig för att vara troende. När det sades till dem: "Kom och kämpa för Allahs sak eller försvara er!", svarade de: "Om vi bara visste [att det ska bli] strid, skulle vi följa med er." Den dagen stod de otron närmare än tron. Med sina munnar säger de saker som inte finns i deras hjärtan. Men Allah har full vetskap vad de döljer [och ska ställa dem till svars för det].

¹⁶⁸De [som vägrade strida] sa till sina bröder, medan de själva satt hemma: "Om de hade lyssnat till oss skulle de inte ha dödats." Säg: "Håll då döden borta från er själva, om ni verkligen talar sanning."

¹⁶⁹Och betrakta inte dem som stupat för Allahs sak som döda. Nej, de lever hos sin Herre där de försörjs –

¹⁷⁰glada över vad Allah har skänkt dem från sin godhet. Och de gläds över [budskapet] om att de som ännu inte har följt dem utan blivit kvar inte ska känna fruktan eller tyngas av sorg.

¹⁷¹De gläds över Allahs välsignelser och hans godhet och över att Allah aldrig kommer låta de troendes belöning gå förlorad,

¹⁷²[belöningen] till dem som besvarade befallningen från Allah och sändebudet efter att de drabbats av skador [under Uhud-slaget]. De bland dem som gjorde gott och visade gudsfruktan har en rik belöning att vänta.

¹⁷³De till vilka människorna sa: "Människorna har samlat sig mot er [för att utplåna er] så frukta dem!" Men detta ökade bara deras tro och de sa: "Allah är tillräcklig för oss, och han är den som bäst tar hand om våra angelägenheter!"

¹⁷⁴Så de återvände [styrkta av] Allahs välsignelse och hans godhet, utan att ha lidit förluster, och de strävade efter att vinna Allahs välbehag. Ja, Allah är den med oändlig godhet.

¹⁷⁵Det där är endast satan som försöker skrämma er genom sina bundsförvanter. Frukta därför inte dem, utan frukta mig om ni verkligen är troende!

¹⁷⁶Sörj inte över dem som tävlar om att framhärda i otro; de kommer aldrig kunna skada Allah det minsta. Allah vill att de inte ska få något av det goda i det kommande livet, utan endast ett svårt straff.

¹⁷⁷De som har bytt bort tron mot otro kommer aldrig kunna skada Allah det minsta, och ett smärtsamt straff väntar dem.

¹⁷⁸De otrogna ska inte inbilla sig att den frist vi beviljar dem är till nytta för dem. Nej, vi ger dem enbart denna frist så att de kan begå fler synder. Men därefter väntar dem ett förnedrande straff.

¹⁷⁹Allah skulle aldrig lämna de troende i det tillstånd ni nu befinner er i till dess han skilt mellan den onde och den gode. Och Allah låter er inte heller få insikt i det som är dolt för människorna, men Allah väljer ut den han vill bland sina sändebud [så att de kan få kunskap om det fördolda]. Tro därför på Allah och hans sändebud! Och om ni tror och visar gudsfruktan, väntar er en rik belöning.

¹⁸⁰De som girigt behåller för sig själva det som Allah har skänkt dem av sin godhet ska inte tro att det är till deras fördel. Nej, det är ett ont för dem. På uppståndelsens dag ska de bära det som de så girigt höll fast vid, hängande runt halsen. Till Allah hör arvet efter himlarna och jorden [och allt kommer att återvända till honom]. Allah har full känedom om allt ni gör.

¹⁸¹Allah har förvisso hört dem som säger: "Allah är fattig och vi är rika." Vi ska teckna ned vad de säger, liksom [vi tecknade ned] att de mot all rätt dödade profeterna, och [på domedagen] ska vi säga till dem: "Känn nu det brännande straffet [i helvetet]!

¹⁸²[Ni ska få detta straff] för det era händer har uträttat. Allah gör inte minsta orätt mot sina tjänare.

¹⁸³Det är dessa som säger: "Allah har ålagt oss att inte tro på en profet som inte föreskriver brännoffer." Säg [då till dem]: "Sändebud har ju kommit till er innan mig med tydliga bevis och med de [brännoffer] ni nämner. Varför dödade ni dem då, om ni verkligen talar sanning?"

¹⁸⁴Om de ändå kallar dig, [Muhammed], lögnare, har även sändebud före dig kallats lögnare när de kom med tydliga bevis och skrifter fyllda av förmaningar och den upplysande skriften.

¹⁸⁵Varje själ ska smaka döden. Men först på uppståndelsens dag ska ni få er fulla lön. Den som avlägsnas från elden och förs till paradiset har säkerligen segrat. Ja, det här livet är inget annat än en missledande njutning.

¹⁸⁶Ni ska sannerligen få utstå prövningar i era egendomar och i er själva, och ni ska få höra många skymford från dem som fått ta emot skriften före er och från avgudadyrkarna. Men om ni har tålamod och visar gudsfruktan hör detta verkligen till de [egenskaper] som kräver stark beslutsamhet.

¹⁸⁷Och [minns] när Allah slöt förbund med dem som fått [ta del av den tidigare] skriften [med orden]: "Ni ska klargöra detta för människorna och inte dölja det." De kastade dock [förbundet] bakom ryggen och bytte bort det mot något med obetydligt värde. Ja, vilket uselt byte de gjorde.

¹⁸⁸Tro inte att de som gläds åt de [vidriga saker] de gjort och älskar att berömmas för sådant de inte har gjort — tro inte att de kommer att räddas från straffet. Nej, de ska få ett smärtsamt straff.

¹⁸⁹Till Allah hör herraväldet över himlarna och jorden. Ja, Allah har allt i sin makt.

¹⁹⁰I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag finns helt visst tecken för dem som använder sitt förstånd;

¹⁹¹de som minns Allah stående, sittande eller liggande, och som, när de reflekterar över och himlarna och jordens skapelse [säger]: "Herre! Du har inte skapat allt detta förgäves. Upphöjd är du! Förskona oss därför från eldens straff!

¹⁹²Herre! Den du låter träda in i elden har du sannerligen förnedrat. Och de orättfärdiga har inga hjälpare.

¹⁹³Herre! Vi har hört den som kallar oss till tron [med orden]: — 'Tro på er Herre!' — så vi trodde [omedelbart på hans budskap]. Herre! Förlåt oss därför våra synder och utplåna våra dåliga handlingar och låt oss dö med de fromma.

¹⁹⁴Herre! Skänk oss vad du har lovat oss genom dina sändebud och förnedra oss inte på uppståndelsens dag. Du sviker aldrig ditt löfte."

¹⁹⁵Då svarade Allah dem [med orden]: "Jag ska inte låta [belöningen] för era handlingar gå förlorad, vare sig en mans eller kvinnas, och detta ska gälla er alla. De som utvandrade och fördrevs från sina hem och utstod oförätter för min skull, samt de som stred och stupade [för min sak] — jag ska utplåna deras synder och låta dem träda in i paradis vattnade av bäckar — en belöning från Allah själv. Ja, den bästa belöningen väntar hos Allah."

¹⁹⁶Låt dig inte vilseledas av hur de otrogna obehindrat far omkring i världen [och av den makt de har].

¹⁹⁷[De ska endast uppleva] en kort njutning [på denna jord], sedan blir helvetet deras boplats — och vilken usel boplats!

¹⁹⁸Men de som fruktar sin Herre ska få ett evigt liv i paradis vattnade av bäckar — en belöning från Allah. Och det som finns hos Allah är bättre för de fromma [än det som de otrogna njuter av här på jorden].

¹⁹⁹Bland skriftens folk finns de som tror på Allah och det som uppenbarats för er och det som uppenbarats för dem. De ödmjukar sig inför Allah och byter inte bort Allahs budskap mot något med obetydligt värde. Dessa ska få sin belöning hos sin Herre. Allah är sannerligen snabb att hålla till räkenskap.

²⁰⁰Troende! Ha tålamod — ja, visa på ett större tålamod [än era fienders] och var alltid beredda att kämpa [för tron] och frukta Allah så att det kan gå er väl i händer.