Al-Ma'arij

المعارج

The Ascending Stairways44 ayahsMeccan

بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ

سَأَلَ سَآئِلُۢ بِعَذَابٖ وَاقِعٖ﴿١

1En man bad [hånfullt] att det ofrånkomliga straffet skulle falla [över honom redan nu].

لِّلۡكَٰفِرِينَ لَيۡسَ لَهُۥ دَافِعٞ﴿٢

2För de otrogna finns ingen som kan avvärja det.

مِّنَ ٱللَّهِ ذِي ٱلۡمَعَارِجِ﴿٣

3[Ett straff] från Allah, de upphöjda stigarnas ägare.

تَعۡرُجُ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةُ وَٱلرُّوحُ إِلَيۡهِ فِي يَوۡمٖ كَانَ مِقۡدَارُهُۥ خَمۡسِينَ أَلۡفَ سَنَةٖ﴿٤

4Änglarna och anden [Gabriel] stiger upp till honom under en dag som motsvarar femtiotusen år.

فَٱصۡبِرۡ صَبۡرٗا جَمِيلًا﴿٥

5Visa därför ett tålamod av det vackraste slag.

إِنَّهُمۡ يَرَوۡنَهُۥ بَعِيدٗا﴿٦

6De ser [straffet] som avlägset,

وَنَرَىٰهُ قَرِيبٗا﴿٧

7men vi ser det som nära.

يَوۡمَ تَكُونُ ٱلسَّمَآءُ كَٱلۡمُهۡلِ﴿٨

8Den dagen ska himlen likna smält koppar,

وَتَكُونُ ٱلۡجِبَالُ كَٱلۡعِهۡنِ﴿٩

9och bergen ska bli som ull,

وَلَا يَسۡـَٔلُ حَمِيمٌ حَمِيمٗا﴿١٠

10och ingen nära vän ska fråga efter sin vän;

يُبَصَّرُونَهُمۡۚ يَوَدُّ ٱلۡمُجۡرِمُ لَوۡ يَفۡتَدِي مِنۡ عَذَابِ يَوۡمِئِذِۭ بِبَنِيهِ﴿١١

11ens när de får syn på varandra. Den dagen önskar den obotfärdiga syndaren köpa sig fri från straffet med sina egna barn,

وَصَٰحِبَتِهِۦ وَأَخِيهِ﴿١٢

12och med sin hustru och sin bror,

وَفَصِيلَتِهِ ٱلَّتِي تُـٔۡوِيهِ﴿١٣

13och med sin släkt som brukade stå vid hans sida,

وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ جَمِيعٗا ثُمَّ يُنجِيهِ﴿١٤

14ja, med alla människor på jorden – bara han själv kom undan.

كَلَّآۖ إِنَّهَا لَظَىٰ﴿١٥

15Men nej! [Vad som väntar] är en flammande eld,

نَزَّاعَةٗ لِّلشَّوَىٰ﴿١٦

16som sliter av huden.

تَدۡعُواْ مَنۡ أَدۡبَرَ وَتَوَلَّىٰ﴿١٧

17Den kallar på dem som vände [sanningen] ryggen och drog sig undan,

وَجَمَعَ فَأَوۡعَىٰٓ﴿١٨

18som samlade rikedomar och staplade dem på hög.

۞ إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ خُلِقَ هَلُوعًا﴿١٩

19Människan har skapats med en snål [och ängslig] natur.

إِذَا مَسَّهُ ٱلشَّرُّ جَزُوعٗا﴿٢٠

20När ont drabbar henne visar hon sig hon sig otålig.

وَإِذَا مَسَّهُ ٱلۡخَيۡرُ مَنُوعًا﴿٢١

21Och när gott når henne, blir hon snål och självisk.

إِلَّا ٱلۡمُصَلِّينَ﴿٢٢

22Men så är inte fallet för dem förrättar bönen;

ٱلَّذِينَ هُمۡ عَلَىٰ صَلَاتِهِمۡ دَآئِمُونَ﴿٢٣

23de som är ståndaktiga i sin bön,

وَٱلَّذِينَ فِيٓ أَمۡوَٰلِهِمۡ حَقّٞ مَّعۡلُومٞ﴿٢٤

24och som avsätter en bestämd andel av sin egendom

لِّلسَّآئِلِ وَٱلۡمَحۡرُومِ﴿٢٥

25åt tiggaren och den nödställde [som inte ber om hjälp],

وَٱلَّذِينَ يُصَدِّقُونَ بِيَوۡمِ ٱلدِّينِ﴿٢٦

26och som tror på domens dag,

وَٱلَّذِينَ هُم مِّنۡ عَذَابِ رَبِّهِم مُّشۡفِقُونَ﴿٢٧

27och bävar för sin Herres straff –

إِنَّ عَذَابَ رَبِّهِمۡ غَيۡرُ مَأۡمُونٖ﴿٢٨

28för ingen kan känna sig säker för sin Herres straff –

وَٱلَّذِينَ هُمۡ لِفُرُوجِهِمۡ حَٰفِظُونَ﴿٢٩

29och de som bevarar sin kyskhet,

إِلَّا عَلَىٰٓ أَزۡوَٰجِهِمۡ أَوۡ مَا مَلَكَتۡ أَيۡمَٰنُهُمۡ فَإِنَّهُمۡ غَيۡرُ مَلُومِينَ﴿٣٠

30[och som inte får utlopp för sin lust] förutom med sina hustrur eller dem som de rättmättigt besitter – dessa klandras inte.

فَمَنِ ٱبۡتَغَىٰ وَرَآءَ ذَٰلِكَ فَأُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡعَادُونَ﴿٣١

31Men de som söker [utlopp för sin lust] utöver detta har verkligen överskridit alla gränser.

وَٱلَّذِينَ هُمۡ لِأَمَٰنَٰتِهِمۡ وَعَهۡدِهِمۡ رَٰعُونَ﴿٣٢

32Och de som är trogna sina förtroenden och sina löften,

وَٱلَّذِينَ هُم بِشَهَٰدَٰتِهِمۡ قَآئِمُونَ﴿٣٣

33och de som är rättrådiga i sitt vittnesmål,

وَٱلَّذِينَ هُمۡ عَلَىٰ صَلَاتِهِمۡ يُحَافِظُونَ﴿٣٤

34och de som noga värnar sina böner.

أُوْلَٰٓئِكَ فِي جَنَّٰتٖ مُّكۡرَمُونَ﴿٣٥

35Dessa människor ska äras i lustgårdar.

فَمَالِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ قِبَلَكَ مُهۡطِعِينَ﴿٣٦

36Vad är det med dessa otrogna som rusar fram mot dig,

عَنِ ٱلۡيَمِينِ وَعَنِ ٱلشِّمَالِ عِزِينَ﴿٣٧

37från höger och vänster, i klungor?

أَيَطۡمَعُ كُلُّ ٱمۡرِيٕٖ مِّنۡهُمۡ أَن يُدۡخَلَ جَنَّةَ نَعِيمٖ﴿٣٨

38Tror verkligen var och en av dem att han ska släppas in i lycksalighetens lustgård?

كَلَّآۖ إِنَّا خَلَقۡنَٰهُم مِّمَّا يَعۡلَمُونَ﴿٣٩

39Nej, inte alls! De vet mycket väl vad vi har skapat dem från.

فَلَآ أُقۡسِمُ بِرَبِّ ٱلۡمَشَٰرِقِ وَٱلۡمَغَٰرِبِ إِنَّا لَقَٰدِرُونَ﴿٤٠

40Så jag svär vid Herren över alla soluppgångar och solnedgångar att vi sannerligen är kapabla

عَلَىٰٓ أَن نُّبَدِّلَ خَيۡرٗا مِّنۡهُمۡ وَمَا نَحۡنُ بِمَسۡبُوقِينَ﴿٤١

41till att byta ut dem mot bättre än dem, och ingen kan hindra oss.

فَذَرۡهُمۡ يَخُوضُواْ وَيَلۡعَبُواْ حَتَّىٰ يُلَٰقُواْ يَوۡمَهُمُ ٱلَّذِي يُوعَدُونَ﴿٤٢

42Låt dem därför vara, försjukna i sitt [meningslösa och falska] pladder och sin lek, tills de möter dagen de har varnats för.

يَوۡمَ يَخۡرُجُونَ مِنَ ٱلۡأَجۡدَاثِ سِرَاعٗا كَأَنَّهُمۡ إِلَىٰ نُصُبٖ يُوفِضُونَ﴿٤٣

43Den dagen skyndar de ut ur sina gravarna, så som [de en gång skyndade] mot sina avgudbilder,

خَٰشِعَةً أَبۡصَٰرُهُمۡ تَرۡهَقُهُمۡ ذِلَّةٞۚ ذَٰلِكَ ٱلۡيَوۡمُ ٱلَّذِي كَانُواْ يُوعَدُونَ﴿٤٤

44med sänkta blickar och höljda i skam – detta är dagen de varnades för.

RELATED SURAHS