Az-Zukhruf

¹Hā Mīm.

²Vid den klargörande skriften!

³Vi har låtit denna Koran vara på arabiska, att ni må förstå den.

⁴Den finns hos oss, i boken med förutbestämmelser, och den står högt i rang och är full av visdom.

⁵Ska vi undanhålla er denna förmaning, bara för att ni är ett så trotsigt folk?

⁶Och hur många profeter har vi inte redan sänt till tidigare folk!

⁷Men varje gång en profet kom till dem, gjorde de honom till åtlöje.

⁸Vi förintade folk som var långt mäktigare än dessa [nuvarande avgudadyrkare], och deras berättelser finns redan återgivna.

⁹Om du frågar dem: "Vem har skapat himlarna och jorden?" kommer de helt visst att svara: "Den Oövervinnerlige, den Allvetande har skapat dem."

¹⁰Det är han som har gjort jorden till en viloplats för er och banat färdvägar på den för er skull, så att ni ska finna er väg.

¹¹Han är den som låter regn falla från himlen i bestämd mängd, och med det väcker vi död mark till liv. På samma sätt ska även ni återuppväckas.

¹²Och det är han som har skapat alla slags par, och gett er skepp och boskap att färdas på –

¹³så att ni må sätta er till rätta på deras ryggar och däck och sedan, när ni befinner er på dem, ska minnas er Herres godhet, och säga: "Ärad vare han som har ställt detta till vårt förfogande – vi hade aldrig kunnat göra det själva.

¹⁴Och det är förvisso till vår Herre vi ska återvända."

¹⁵Trots det påstår de att några av hans tjänare är hans [döttrar]. Vilken grov och uppenbar otro från [dessa] människors sida!

¹⁶Har han alltså, ur sin skapelse, valt ut döttrar för sig själv, och reserverat sönerna åt er?

¹⁷Men när någon av dem får beskedet [om en dotter] – som han själv tillskrivit den Nåderike – mörknar hans ansikte i vrede och han försöker kväva sin förtvivlan.

¹⁸[Tillskriver de honom] någon som växer upp med smycken och inte kan uttrycka sig tydligt i en dispyt?

¹⁹De påstår att änglarna, som är den Nåderikes tjänare, är kvinnliga väsen. Var de närvarande vid deras skapelse? Deras påstående ska nedtecknas och de ska ställas till svars.

²⁰De säger även: "Hade den Nåderike velat [något annat] skulle vi inte ha dyrkat dessa [våra avgudar]!" Om detta har de ingen som helst kunskap; de bara gissar.

²¹Eller har vi skänkt dem en skrift före denna som de klamrar sig fast vid?

²²Nej, i stället säger de: "Vi fann våra fäder följa en viss lära och i deras spår har vi letts rätt.

²³Så har det alltid varit; varje gång vi sänt en varnare till ett samhälle, har dess välbärgade sagt: "Vi fann våra fäder följa en viss lära och vi följer deras exempel."

²⁴[Deras profet] sa: "Tänk om det jag kommit till er med är en bättre vägledning än den ni sett era fäder följa?" Då svarade de: "Vi förnekar det ni [profeter påstår er ha] sänts med."

²⁵Så tog vi hämnd på dem – betänk därför hur slutet blev för dem som avvisade [sanningen]!

²⁶Och [minns] när Abraham förkunnade till sin fader och sitt folk: "Jag tar fullständigt avstånd från det ni dyrkar,

²⁷förutom honom som har skapat mig, han ska [fortsätta att] leda mig rätt."

²⁸Och han gjorde denna [förkunnelse om Allahs ensamrätt till dyrkan] till ett bestående motto för sina efterkommande, så att de [som avviker från hans tro] må vända åter.

²⁹Men [de återvände inte] och jag lät dessa [avgudadyrkare] och deras fäder leva i välstånd, tills sanningen och ett klargörande sändebud kommit till dem.

³⁰Men när sanningen väl nådde dem, sa de: "Detta är uppenbar trolldom, och vi vägrar att tro på det!"

³¹De sa vidare: "Varför har inte denna Koran uppenbarats till en mäktig och inflytelserik man från någon av de två städerna?"

³²Är det kanske de som fördelar din Herres nåd? Det är vi som har fördelat deras levebröd mellan dem i detta jordeliv och upphöjt några av dem över andra så att de må dra nytta av varandra. Men din Herres nåd är långt bättre än allt de samlar på sig.

³³Om det inte vore för att människorna då skulle bli ett enda [otroget] släkte, skulle vi ha skänkt hus till var och en av de som förnekar den Nåderike, med tak av silver och trappor de kunnat gå upp för,

³⁴och dörrar till deras hus och divaner att vila på – [allt i silver] –

³⁵och guldprydnader därtill. Men allt detta är inget annat än en kortvarig njutning i detta liv – medan det eviga livet hos din Herre tillhör dem som fruktar honom.

³⁶Den som ser med likgiltighet på den Nåderikes påminnelse – åt honom utser vi en djävul till ständig följeslagare.

³⁷Dessa [djävlar] leder dem så bort från den rätta vägen, allt medan de [förledda] tror sig följa rätt väg.

³⁸Och när han ställs inför oss ropar han: "Om det ändå vore lika långt mellan oss som mellan öst och väst, du eländige följeslagare!"

³⁹[Allah ska förkunna till dem:] "I dag hjälper det er inte – ni som handlat orätt – att ni är förenade i samma straff."

⁴⁰Kan du få de döva att lyssna, eller vägleda de blinda och dem som fullständigt irrat bort sig från den rätta vägen?

⁴¹Och skulle vi låta dig gå bort [före deras straff], kommer vi ändå att hämnas på dem.

⁴²Eller så låter vi dig bevittna det vi utlovat dem; vi har fullständig makt över dem.

⁴³Håll därför fast vid det som uppenbaras för dig; du befinner dig sannerligen på en rak väg."

⁴⁴Denna [Koran] är sannerligen en ära för dig och ditt folk, och ni ska alla utfrågas [om ert gensvar till den].

⁴⁵Fråga dem som vi skickat sändebud till före dig: Har vi någonsin föreskrivit att gudar ska dyrkas – andra än den Nåderike?

⁴⁶Vi sände Mose med våra tecken till Farao och hans stormän, och han sa: "Jag är ett sändebud från alla världars Herre."

⁴⁷Men när han visade dem våra tecken, se, då började de plötsligt skratta hånfullt åt dem.

⁴⁸Och varje tecken vi visade dem överträffade det föregående, och vi hemsökte dem med plågor, så att de må återvända [till oss].

⁴⁹Då sa de: "Du magiker! Be till din Herre för vår skull, i kraft av den överenskommelse du har med honom, [att befria oss från dessa plågor om vi tror]; då ska vi verkligen följa rätt väg!"

⁵⁰Men så snart vi hävt plågan från dem, svek de sitt löfte.

⁵¹Farao ropade till sitt folk: “Mitt Folk! Är inte Egyptens rike mitt, och [se på] dessa floder som strömmar under mitt [palats]? Ska ni då inte inse [min uppenbara makt]?

⁵²Är inte jag vida bättre än denna stackare som knappt kan uttrycka sig ordentligt?

⁵³Varför har han inte fått guldarmband nedsläppta över sig, eller varför har inte änglar kommit i hans sällskap, tätt följda vid hans sida?"

⁵⁴Så förledde han sitt folk, och de lydde honom – de var förvisso ett trotsigt folk.

⁵⁵När de till slut hade väckt vår vrede, utkrävde vi hämnd på dem och dränkte dem till sista man.

⁵⁶Och vi gjorde dem till ett varnande exempel och en lärdom för framtida generationer.

⁵⁷När Marias son nämndes som ett exempel, brast ditt folk ut i jubel.

⁵⁸”Är våra gudar bättre, eller han?" frågar de. Men de säger det bara för att tvista. De är verkligen ett grälsjukt folk.

⁵⁹Han var inget annat än en tjänare som vi välsignade och gjorde till ett tydligt tecken [på vår skaparmakt] för Israels barn.

⁶⁰Och om vi hade velat, skulle vi satt änglar i ert ställe, som skulle ha efterträtt er på jorden.

⁶¹[Jesus återkomst] är förvisso ett tecken inför den yttersta timmen, så tvivla inte på den. [Och säg:] "Följ mig, detta är en rak väg!

⁶²Och låt inte satan hindra er! Han är ju er uppenbara fiende."

⁶³När Jesus kom med de klara tecknen [på att Allah sänt honom] sa han: "Jag har kommit till er med visdom, och för att reda ut en del av det ni är oense om. Frukta därför Allah och lyd mig.

⁶⁴Sannerligen, Allah, endast han, är min Herre och er Herre, så dyrka honom! Detta är en rak väg."

⁶⁵Men de splittrades i grupper och blev oense [om honom]. Olyckliga är de orättfärdiga den dagen de möter ett smärtsamt straff.

⁶⁶Väntar de bara på att den yttersta stunden plötsligt ska slå ner över dem, utan att de anar det?

⁶⁷Nära vänner kommer den dagen att bli varandras fiender, alla utom de gudfruktiga.

⁶⁸[Allah ska säga:] "Mina tjänare! I dag ska ni varken känna fruktan eller sorg –

⁶⁹ni som trodde på våra budskap och underkastade er vår vilja.

⁷⁰Träd in i paradiset, ni och era makar, uppfyllda av glädje!"

⁷¹Gyllene fat och dryckeskärl ska bäras runt till dem, och där ska de finna allt som själen längtar efter och ögat finner fröjd i. Och ni ska förbli där för evigt.

⁷²Sådant är paradiset som ni getts som arvedel tack vare era [goda] handlingar!

⁷³Där finns frukt i överflöd, som ni fritt kan äta av.

⁷⁴Helvetets plågor väntar de obotfärdiga syndarna. Där ska de vistas för evigt.

⁷⁵Det ska inte lindras för dem, och deras hopp ska släckas för alltid.

⁷⁶Vi gjorde dem ingen orätt, nej, det var de själva som handlade orätt.

⁷⁷De ska ropa [till helvetets väktare]: "Mālik! Be din Herre göra slut på oss!" Men han ska svara: "Ni ska ovillkorligen förbli här."

⁷⁸Vi har förmedlat sanningen till er, men de flesta av er avskyr sanningen.

⁷⁹Har de smitt planer? Vi har också våra planer i beredskap.

⁸⁰Tror de att vi inte hör deras hemligheter och dolda samtal? Men jodå, våra utsända är hos dem och nedtecknar allt.

⁸¹Säg: "Om den Nåderike verkligen hade ett barn, hade jag varit den förste att dyrka det."

⁸²Ärad vare Herren över himlarna och jorden – tronens Herre – fjärran från allt de tillskriver honom!

⁸³Låt dem därför hållas, försjunkna i dispyter och lekar, tills de möter den dag som de har blivit lovade.

⁸⁴Det är han som [förtjänar att] dyrkas på jorden och i himlen; han är den Vise, den Allvetande.

⁸⁵Välsignad är han, som äger herraväldet över himlarna och jorden och allt däremellan. Endast han vet när den yttersta stunden ska komma, och till honom ska ni återföras.

⁸⁶De som åkallas vid hans sida har ingen makt att medla – förutom den som vittnar om sanningen och gör det med full insikt.

⁸⁷Om du frågar dem vem som skapat dem, kommer de helt visst att svara: "Allah." Hur kan de då vända sig bort?

⁸⁸Och [Allah hör sin profets] klagan: "Herre, dessa människor vägrar att tro!"

⁸⁹Vänd dig därför bort från dem och be dem lämna dig i fred. De ska snart få veta.