At-Takwir

¹När solen rullas ihop [och slocknar],

²och stjärnorna [tappar sitt sken och] faller,

³och bergen sätts i rörelse,

⁴och de dräktiga kamelerna lämnas åt sitt öde,

⁵och vilddjuren förs ihop,

⁶och haven fattar eld,

⁷och själarna förs samman,

⁸och den nyfödda flickan, som begravdes levande, blir tillfrågad

⁹för vilket brott hon dödats,

¹⁰och [räkenskapens] skrifter öppnas,

¹¹och himlen rycks bort,

¹²och helvetselden flammar upp,

¹³och paradiset förs nära –

¹⁴då ska varje själ få veta vad hon tidigare förberett [för denna dag].

¹⁵Jag svär vid stjärnorna som försvinner ur sikte;

¹⁶som rör sig på sin bana och sedan gömmer sig,

¹⁷och vid natten när den sänker sitt mörker,

¹⁸och vid gryningen när den sprider sitt ljus,

¹⁹att denna [Koran] sannerligen är ord som förmedlas av en ädel budbärare,

²⁰en med kraft och högt ansedd hos tronens Herre,

²¹åtlydd där [i himlen] och fullt betrodd.

²²Er landsman har inte alls förlorat förståndet,

²³och han såg verkligen [Gabriel] vid den klara horisonten,

²⁴och han undanhåller inget från det [budskap om] det fördolda [som han anförtrotts].

²⁵Detta är inte ord från någon fördriven djävul.

²⁶Så vilken väg ska ni nu ta [för att avvisa detta budskap]?

²⁷Detta är bara en påminnelse för skapelsens alla folk;

²⁸för den av er som vill gå den raka vägen.

²⁹Men ni kan inte vilja det om inte Allah, världarnas Herre, vill det.