Al-Fath

¹Vi har sannerligen skänkt dig en lysande seger,

²för att Allah ska utplåna alla dina tidigare såväl som framtida felsteg, samt fullborda sin välsignelse över dig och leda dig på den raka vägen,

³och för att Allah ska bistå dig med ett mäktigt stöd.

⁴Det är han som lät lugn och förvissning sjunka in i de troendes hjärtan, för att deras tro skulle växa ytterligare – ja, Allah förfogar över himlarnas och jordens alla härskaror; han är allvetande, vis –

⁵[Allt detta sker] för att han ska låta de troende männen och kvinnorna träda in i trädgårdar, under vilka bäckar strömmar. Där ska de ska vistas för evigt, och han ska utplåna deras synder. Detta är den yttersta segern i Allahs ögon.

⁶Och han ska straffa de skenbart troende, både män och kvinnor, och avgudadyrkarna, både män och kvinnor – alla dessa som hyser onda tankar om Allah. Det onda ska slå tillbaka mot dem! Allahs vrede och fördömelse vilar över dem, och han har förberett helvetet åt dem – vilket eländigt slut!

⁷Allah råder över himlarnas och jordens härskaror; han är oövervinnerlig och vis.

⁸Vi har sänt dig som vittne och som förkunnare av ett glatt budskap och som varnare,

⁹för att ni ska tro på Allah och hans sändebud, ära och vörda [Sändebudet] och upphjöja [Allah] morgon och afton.

¹⁰De som svär dig sin trohet svär i sanning trohet till Allah – hans hand är över deras händer. Den som bryter sitt löfte, skadar blott sig själv, och den som troget uppfyller sitt förbund med Allah – honom skänker han en väldig belöning.

¹¹De beduiner som blev kvar kommer att säga till dig: "Vi hade fullt upp med våra egendomar och familjer. Be om förlåtelse för oss!" Deras ord stämmer inte med deras tankar. Säg: "Vem kan då hindra Allah det minsta, om han skulle vilja er gott eller ont? Nej, Allah är fullt medveten om vad ni gör.”

¹²I själva verket trodde ni att Sändebudet och de troende aldrig skulle återvända till sina familjer, och denna tanke tilltalade ert inre. Ni antog det värsta och gick mot er egen undergång.

¹³Den som inte tror på Allah och hans sändebud – [ska veta att] vi har förberett en flammande eld för de otrogna.

¹⁴Allah äger herraväldet över himlarna och jorden; han förlåter den han vill och straffar den han vill. Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

¹⁵Så fort ni ger er iväg för att ta del av krigsbytet, kommer de som stannade kvar att säga: ”Låt oss följa med!” De önskar därmed förändra Allahs beslut. Säg: "Ni får inte följa med oss – så har Allah redan bestämt!" Då säger de: “Ni är bara missunnsamma!” Sannerligen – de saknar nästan all förståelse.

¹⁶Säg till de beduiner som stannade kvar: ”Ni kommer att kallas för att möta ett folk med stor stridskraft. Då ska ni strida mot dem, eller så blir de muslimer. Om ni lyder [när befallningen kommer], ska Allah skänka er en riklig belöning. Men om ni vänder er bort, så som tidigare, väntar er ett smärtsamt straff.”

¹⁷Den blinde, den halte eller den sjuke kan inte klandras [för utebliven strid]. Den som lyder Allah och hans sändebud ska Allah föra in i trädgårdar, under vilka bäckar porlar, men den som vänder sig bort ska han straffa med ett plågsamt straff.

¹⁸Allah var verkligen nöjd med de troende när de gav dig sitt trohetslöfte under trädet. Han visste vad som fanns i deras hjärtan, och lät därför frid sänka sig över dem och lönade dem med en snar seger,

¹⁹och ett rikligt krigsbyte. Allah är oövervinnerlig och vis.

²⁰Allah har lovat att ett stort antal krigsbyten ska hamna i era händer. Detta [första] påskyndade han åt er, och han hindrade människor från att angripa er, för att ni ska vara ett tecken för de troende och för att leda er på en rak väg.

²¹Och det finns ytterligare byten, som hittills legat utom er räckvidd, men som Allah förfogar över. Allah har sannerligen makt över allt.

²²Om de otrogna nu skulle ge sig ut i strid mot er, skulle de säkerligen vända om i flykt och därefter skulle de inte finna vare sig beskydd eller hjälp.

²³Så har Allah gått tillväga i gågna tider, och du kommer aldrig finna någon förändring i Allahs tillvägagångssätt.

²⁴Det var han som höll dem tillbaka från att angripa er, och er från att angripa dem i Meckas dal, sedan han gett er övertaget över dem. Allah har full kännedom om allt ni gör.

²⁵Dessa stod fast i sin otro och spärrade vägen för er till den helgade moskén och hindrade de fastbundna offerdjuren från att nå fram till sin offerplats. Om det inte vore för de troende män och kvinnor bland dem – som ni inte kände till och som ni ovetandes kunde ha dödat, och därmed dragit på er skam och skuld – [hade ni fått tillåtelse att strida]. Men Allah ville föra in dem han vill i sin nåd. Hade de troende varit tydligt åtskilda från de andra, skulle vi förvisso ha straffat de otrogna bland dem med ett smärtsamt straff.

²⁶När högmodet från den förislamiska tiden blossade i de otrognas hjärtan, sände Allah ned sitt lugn över sitt sändebud och över de troende. Han förankrade fromhetens bekännelse hos dem – de var de mest värdiga att ta emot den och leva upp till den. Allah har full vetskap om allting.

²⁷Allah ska sannerligen förverkliga sitt sändebuds dröm: ni kommer utan tvekan att träda in i den helgade moskén, om Allah vill, i trygghet; med rakade huvuden eller med håret klippt. Han vet vad ni inte vet, och utöver detta har han förordnat en nära förestående seger.

²⁸Det är han som har sänt sitt sändebud med vägledning och den sanna tron för att göra den överlägsen all annan tro. Och det räcker att Allah vittnar om det.

²⁹Muhammed är Allahs sändebud. Och de som följer honom är ståndaktiga mot de otrogna, men ömsinta mot varandra. Du ser dem ständigt buga och falla ner i bön, i strävan efter Allahs nåd och välbehag. Deras kännetecken syns i deras ansikten – spår från deras nedfall mot marken. Sådan är deras liknelse i Tawrāt. Och i Injīl liknas de vid en planta som skjuter skott, växer sig stark och slutligen reser sig på sin stam, till odlarens glädje – för att väcka de otrognas raseri. Allah har lovat dem som tror och handlar rättfärdigt förlåtelse och en väldig belöning.