Al-Ahzab

¹Profet! Frukta Allah och ge inte efter för de [öppet] otrogna och de som utger sig för att vara muslimer. Allah är allvetande, vis.

²Följ det som din Herre har uppenbarat för dig. Allah är väl underrättad om allt ni gör.

³Förlita dig på Allah, han räcker som beskyddare.

⁴Allah har inte satt två hjärtan någons bröst. Och han gör inte era hustrur som ni förskjutit [genom att jämställa dem med era mödrar] till era sanna mödrar och inte heller gör han era adoptivbarn till era egna barn. Detta är bara sådant ni säger, men Allahs ord är sanningen och han leder till den rätta vägen.

⁵Knyt [adoptivbarnen] till deras riktiga fäder; detta är mest korrekt inför Allah. Om ni inte vet vilka deras fäder är, [ska ni tilltala dem] som era bröder i tron och era bundsförvanter. Ni syndar inte genom oavsiktliga misstag men i det era hjärtan medvetet väljer. Allah är ständligt förlåtande, barmhärtig.

⁶Profeten har större rätt över de troende än de har över sig själva, och hans hustrur är som mödrar för dem. Enligt Allahs lag har de som är knutna genom släktband mer rätt [att ärva] från varandra än de [som är sammanknutna genom broderskap] i tron eller de som utvandrat. Detta hindrar er dock inte att visa godhet mot era bundsförvanter – allt står nedtecknat i [den himmelska] skriften.

⁷[Minns] när vi slöt ett förbund med profeterna; med dig och med Noa och med Abraham, Mose och Jesus, Marias son — ja, vi slöt ett högtidligt förbund med dem,

⁸för att fråga dessa sanningsenliga om deras [folks] uppriktiga gensvar. Och för de otrogna har han förberett ett smärtsamt straff.

⁹Troende! Minns Allahs nåd när fiendens härar ryckte fram mot er, och vi sände en stormvind mot dem samt härar osynliga för ert öga. Allah såg allt ni gjorde.

¹⁰[Minns] när de stormade fram mot er från [dalens] höjder och dalar. Då stirrade era ögon av fasa och era hjärtan for upp i halsgropen och ni tänkte motstridiga tankar om Allah.

¹¹Där sattes de troende på prov och skakades om ordentligt.

¹²Och [minns] när de otrogna som gav sken för att vara muslimer och de med sjuka hjärtan sa: "Allah och hans sändebud gav oss bara falska löften!"

¹³Och några av dem sa: "Invånare i Yathrib! Här kan ni inte stanna; vänd tillbaka!" Andra bad profeten om tillstånd och hävdade: "Våra hus är oskyddade," trots att de inte var det; de ville bara fly.

¹⁴Om [fienden] hade angripit dem från olika håll och uppmanat dem att lämna sin tro, skulle de ha gett efter utan vidare dröjsmål.

¹⁵De hade tidigare lovat Allah att aldrig vända om, men löften givna till Allah kommer man att stå till svars för.

¹⁶Säg: "Det tjänar inget att fly; vare sig det är [den naturliga] döden eller att dödas ni vill undgå varar ju livet ändå bara en kort tid."

¹⁷Säg: "Vem kan hindra Allah om han vill ont eller gott för er?” Nej, ingen har de, förutom Allah, som kan gagna eller hjälpa dem.

¹⁸Allah vet mycket väl vilka bland er som avråder andra [från att delta i strid] och de uppmanar sina bröder: "Var med oss i stället!" Själva deltar de nästan aldrig i strid.

¹⁹De beter sig girigt gentemot er. I farans stund stirrar de mot dig med uppspärrade ögon, som någon som står inför dödens ögonblick. Men när faran avtar, attackerar de er med sina vassa ord, ivriga efter krigsbytet. Dessa är inte troende, så Allah har låtit deras gärningar gå om intet; detta är enkelt för Allah.

²⁰De tror att de allierade styrkorna inte har dragit sig tillbaka; och om styrkorna återvände skulle de önska att de var ute bland beduinerna för att [på tryggt avstånd] kunna ta del av nyheter om er situation. Även om de vore bland er, skulle de knappt delta i striden.

²¹Allahs sändebud är verkligen en utmärkt förebild för er som ser fram emot [mötet med] Allah och den yttersta dagen och som ofta minns Allah.

²²När de troende såg de allierade styrkorna utbrast de: "Detta är vad Allah och hans sändebud lovade oss, och Allah och hans sändebud talade sanning!" Det stärkte bara deras tro och underkastelse.

²³Bland de troende finns män som varit trogna sitt löfte till Allah. Några av dem har redan offrat sina liv, medan andra ännu väntar [på seger eller martyrskap], och de har inte brutit [sitt löfte] det minsta.

²⁴Allah [prövar folk för att] belöna de sanningsenliga för deras sannfärdighet och, om han vill, straffa de skenbart troende eller godta deras omvändelse. Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

²⁵Allah fick de otrogna att retirera, fyllda av vrede och utan att ha nått sina mål. Ja, Allah skonade de troende från striden – Allah är den Starke, den Mäktige.

²⁶Allah lät dem från bokens folk, som hade allierat sig [med de otrogna], drivas ut ur sina fästningar och fyllde deras hjärtan med skräck. Ni dödade några av dem och tog andra till fånga.

²⁷Och han lät er ta över deras land, hem och ägodelar, samt områden ni tidigare inte satt er fot på. Allah har allt i sin makt.

²⁸Profet! Säg till dina hustrur: "Om ni önskar det jordiska livet och dess glans, kom då så ska jag ge er den försörjning [frånskilda förtjänar] och skiljas från er med respekt.

²⁹Om ni däremot söker Allah och hans sändebud och livet efter detta, då har ju Allah förvisso förberett en storslagen belöning för dem av er som gör gott."

³⁰Ni hustrur till profeten! Skulle någon av er göra sig skyldig till en allvarlig och tydlig försyndelse ska hennes straff fördubblas; detta är lätt för Allah att göra.

³¹Men den av er som lyder Allah och hans sändebud, och vars handlingar är goda, ska få sin belöning fördubblad och till henne har vi förberett en ädel belöning.

³²Ni hustrur till profeten! Ni är inte som andra kvinnor, förutsatt att ni fruktar Allah. Tala inte [med främmande män] på ett förföriskt sätt, som kan väcka begär hos dem med sjuka hjärtan, utan tala alltid med värdighet.

³³Bli kvar i era hus och visa inte upp er så som man brukade göra under den förislamiska tiden. Förrätta bönen och skänk den obligatoriska allmosan och lyd Allah och hans sändebud. Allah vill ta bort allt osedligt från er, ni som hör till [profetens] hushåll, och rena er fullkomligt.

³⁴Och återge det som reciteras för er i era hem av Allahs verser och visdomen. Allah är sannerligen insiktsfull och underkunnig.

³⁵De muslimska männen och kvinnorna, de troende männen och kvinnorna, de gudshängivna männen och kvinnorna, de sannfärdiga männen och kvinnorna, de tålmodiga männen och kvinnorna, de gudfruktiga männen och kvinnorna, de givmilda männen och kvinnorna, de fastande männen och kvinnorna, de kyska männen och kvinnorna, och de män och kvinnor som ofta minns Allah – för alla dessa har Allah berett sin förlåtelse och en storslagen belöning.

³⁶När Allah och hans sändebud har beslutat i en sak finns inget utrymme för en troende – vare sig man eller kvinna – att gå en annan väg. Den som trotsar Allah och hans sändebud är i uppenbar förvillelse.

³⁷[Minns] när du sa till honom som Allah hade visat godhet och som även du själv visat godhet: "Behåll din hustru och frukta Allah", samtidigt som du dolde i ditt inre vad Allah skulle avslöja. Och du fruktade människor, fastän Allah är mest värd din fruktan. När Zayd skiljt sig från henne, gav vi henne till dig som hustru för att visa att de troende kan gifta sig med sina adoptivsöners före detta hustrur. Allahs befallning genomförs alltid.

³⁸Profeten ska inte förebrås för att han följer det som Allah har godkänt för honom. Så har Allahs ordning varit med föregående [sändebud] – Allahs beslut står fast –

³⁹dem som förmedlade Allahs budskap och fruktade honom och de fruktade ingen annan än Allah. Allah är tillräcklig för att ställa [människorna] till svars.

⁴⁰Muhammed är inte far till någon av era män, utan Allahs sändebud och den sista [och slutgiltiga] av alla profeter. Allah har fullständig kunskap om allting.

⁴¹Troende! Minns Allah ofta,

⁴²och upphöj honom morgon och kväll!

⁴³Det är han som välsignar er och hans änglar [ber för er], för att leda er från mörker till ljus; han visar ständigt de troende sin nåd.

⁴⁴Den dag de möter honom ska de välkomnas med ordet "frid". Han har förberett en ädel belöning åt dem.

⁴⁵Profet! Vi har sänt dig som vittne, som förkunnare av goda nyheter och som varnare;

⁴⁶som en som på vårt uppdrag kallar [människorna] till Allah – och som en skinande lykta.

⁴⁷Ge de troende det glada beskedet att en storartad gåva väntar dem hos Allah.

⁴⁸Ge inte efter för de [öppet] otrogna och de skenbart troende och se förbi deras provokationer och förlita dig på Allah; han är nog som beskyddare.

⁴⁹Troende! De troende kvinnor som ni gift er med och sedan, innan ni haft intim kontakt, valt att skilja er med gäller ingen väntetid. Ge dem deras gåva och skilj er från dem på ett respektfullt sätt.

⁵⁰Profet! Vi har förklarat dina hustrur som du gett en brudgåva tillåtna för dig, och även [de krigsfångar] som rättmätigt tillfaller dig genom Allahs beslut. Och det är [tillåtet för dig att gifta] dig med dina fabröders och fastrars döttrar, och dina morbröders och mostrars döttrar som utvandrade med dig. Och om en troende kvinna vill skänka sin hand till Profeten, får Profeten gifta sig med henne om han önskar – en särskild förmån för dig, som inte gäller de övriga troende. Vi vet vad vi har föreskrivit för dem beträffande deras hustrur och dem som de rättmätigt besitter för att du inte ska känna någon börda. Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

⁵¹Du kan välja att skjuta upp [umgänget med dina hustrur] eller vara med dem du önskar, och om du vill återvända till någon du tidigare avstått från, begår du ingen synd. Denna [valmöjlighet] leder till att de kan få ro i sinnet och inte känna sorg, och att de känner sig belåtna med det du erbjuder dem alla. Allah vet vad som finns i era hjärtan; han vet allt och har överseende.

⁵²Hädanefter är inga fler kvinnor tillåtna för dig och du får inte byta ut dina hustrur mot andra, hur mycket deras skönhet än tilltalar dig. De enda undantagen är de som du rättmätigt besitter. Allah vakar ständigt över allting.

⁵³Troende! Träd inte in i Profetens bostad utan inbjudan till mat, och sitt inte och vänta medan den tillreds. Om ni skulle bjudas in, stig då in och avlägsna er så snart ni ätit klart. Dröj inte kvar för att samtala; det besvärar Profeten men han drar sig för att säga det till er. Allah skäms inte dock inte för sanningen. När ni ber [profetens hustrur] om något, låt det ske bakom ett förhänge. Detta är renare både för era egna och deras hjärtan. Ni får aldrig orsaka Allahs sändebud besvär och inte ta hans hustrur till makor efter hans bortgång; detta skulle vara en mycket allvarlig sak hos Allah.

⁵⁴Vare sig ni gör något öppet eller döljer det, har Allah alltid full vetskap om allt.

⁵⁵Det räknas inte som synd [om en kvinna tar av sig slöjan] inför sina fäder, söner, bröder, brorsöner, systersöner eller inför andra kvinnor eller inför dem som de rättmätigt äger. Men låt dem frukta Allah – han är förvisso vittne till allt.

⁵⁶Allah och hans änglar prisar Profeten. Troende! Be att han prisas och sänd honom fredshälsningar.

⁵⁷De som smäder Allah och hans sändebud kommer Allah att fördöma både i detta och nästa liv, och han har förberett ett förnedrande straff för dem.

⁵⁸Och de som utan grund smädar troende män och kvinnor gör sig skyldiga till grovt förtal och uppenbar synd.

⁵⁹Profet! Säg till dina hustrur, döttrar och de troendes kvinnor att de ska svepa in sig i heltäckande plagg så att de kan identifieras [som fria kvinnor] och slipper blir ofredade. Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.

⁶⁰De otrogna som ger sken av att vara muslimer samt de vars hjärtan är sjuka och därtill de som sprider oro i Medina – om dessa människor inte upphör [med att sprida falska rykten], ska vi ge dig makt över dem, och då blir deras grannskap med dig där inte långvarigt.

⁶¹De är fördömda och var de än påträffas ska de gripas och dödas utan minsta förskoning.

⁶²Så handskades Allah med tidigare folk, och du kommer aldrig att finna någon förändring i Allahs tillvägagångssätt.

⁶³Folk frågar dig om den yttersta stunden. Säg: "Endast Allah har kunskap om den." Och vad vet du; den yttersta stunden må vara nära.

⁶⁴Allah har fördömt de otrogna och förberett en flammande eld för dem.

⁶⁵I den ska de förbli, och de ska inte finna någon som ger dem skydd eller hjälp.

⁶⁶Den dag deras ansikten vänds i elden, ska de utbrista: "Om vi ändå hade lytt Allah och hans sändebud!"

⁶⁷Och de ska säga: "Herre! Vi lydde våra ledare och stormän, och de ledde oss på fel väg.

⁶⁸Herre! Ge dem dubbelt straff och förvägra dem din nåd för all tid."

⁶⁹Troende! Var inte som de som kränkte Mose. Allah rentvådde honom från deras påståenden och han var högt ärad hos Allah

⁷⁰Troende! Frukta Allah och tala alltid sanning.

⁷¹Då kommer han att förädla era handlingar och förlåta era synder. Den som lyder Allah och hans sändebud har vunnit en storslagen seger.

⁷²Vi erbjöd himlarna, jorden och bergen ansvarsbördan men de vägrade bära den av rädsla. Människan i sin djupa orättfärdighet och okunskap tog den däremot på sig.

⁷³Och till följd av detta straffar Allah de män och kvinnor som falskeligen utger sig för att vara muslimer och de män och kvinnor som dyrkar andra vid Allahs sida, medan han tar emot de troende i sin nåd, både män och kvinnor. Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig.