Ar-Rum

¹Alif Lām Mīm.

²Romarna har besegrats

³i ett närliggande land, men efter sitt nederlag kommer de åter segra

⁴inom några få år. Allah är den som bestämmer — så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Den dagen ska de troende glädjas

⁵över segern från Allah. Han skänker seger till vem han vill; han är den Oövervinnerlige, den Barmhärtige.

⁶Detta är Allahs löfte, och han bryter aldrig sina löften. De flesta människor är dock omedvetna om detta.

⁷De är väl insatta i de materiella aspekterna av detta liv, men bryr sig inte det minsta om det kommande livet.

⁸Har de inte begrundat sitt eget väsen? Allah skapade endast himlarna och jorden och allt däremellan i ett bestämt syfte och med en given tidsgräns. Ändå förnekar många människor mötet med sin Herre.

⁹Har de aldrig rest över jorden och reflekterat över sina föregångares öde? Dessa var mäktigare, brukade jorden bättre och reste ståtligare byggnader än de nu gör. Sändebud kom till dem med tydliga tecken [men de avvisade dem, och blev därmed föremål för straff]. Allah var inte orättvis mot dem, de var orättvisa mot sig själva.

¹⁰TIll sist mötte de som begått onda gärningar sitt hemska öde, som straff för att de avfärdat Allahs ord och oavbrutet gjort narr av dem.

¹¹Allah är den som inleder skapelsen och han ska sedan förnya den. Därefter ska ni föras åter till honom.

¹²Vid den yttersta stundens ankomst ska de obotfärdiga syndarna gripas av fullständig förtvivlan.

¹³De gudar som de dyrkade vid Allahs sida kommer inte att kunna föra deras talan, och de kommer att ta avstånd från dessa gudar.

¹⁴Den dag då den yttersta stunden inträffar, ska människorna skiljas åt.

¹⁵De som tror och gör rättfärdiga handlingar ska fröjdas i en [ljuvlig] lustgård.

¹⁶Men de som framhärdar i otro och förkastar våra budskap och mötet i det kommande livet ska förbli i sitt straff.

¹⁷Upphöj därför Allah vid skymning och gryning —

¹⁸ja, all pris och ära i himlarna och på jorden tillkommer honom — likaså under eftermiddagen och vid dagens mitt.

¹⁹Han låter livet spira ur det som är dött och tar fram döda ting ur sådant som lever, och han väcker den döda jorden till liv. På samma vis ska även ni uppväckas [från era gravar].

²⁰Till hans under hör att han skapade er från jord, och nu är ni människor spridda över hela jorden.

²¹Och till hans under hör att han skapat makar åt er av er egen art, för att ni ska finna ro hos dem, och han lät kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta finns sannerligen tecken för dem som reflekterar.

²²Och till hans under hör skapelsen av himlarna och jorden, och olikheterna i era språk och hudfärger. I detta finns tecken för de insiktsfulla.

²³Och till hans under hör er sömn om natten och mitt på dagen, och ert sökande efter hans gåvor. I detta finns tecken för dem som lyssnar.

²⁴Och till hans under hör att han visar er blixten, som inger rädsla och hopp, och att han låter regnet falla från skyn, med vilket han ger liv åt den livlösa jorden. I detta finns tecken för dem som använder sitt förstånd.

²⁵Och till hans under hör att himlen och jorden hålls på plats på hans befallning. När han slutligen kallar er fram ur jorden ska ni alla stiga fram.

²⁶Alla i himlarna och på jorden tillhör honom och alla underordnar sig hans vilja.

²⁷Han är den som inleder skapelsen och han ska sedan upprepa den – vilket är än enklare för honom. Han [och ingen annan vare sig] i himlarna och på jorden ska beskrivas med de allra ädlaste egenskaperna. Ja, han är den Oövervinnerlige, den Vise.

²⁸Han ger er en liknelse från ert eget liv: Har ni bland era tjänare någon som kan göra anspråk på något av det vi har skänkt er, till den grad att ni är jämbördiga – ja, så pass att ni är på er vakt mot dem så som ni är på er vakt mot andra [fria människor]? Så framställer vi våra budskap för människor som använder sitt förstånd.

²⁹Men de orättfärdiga, i sin okunnighet, följer i stället sina egna begär. Och vem kan vägleda den som Allah låtit gå vilse? De står helt utan hjälp.

³⁰Följ den rena tron helhjärtat — den disposition som Allah har låtit ingjuta i människans själva natur. Allahs skapelse ändras inte och detta är den rätta tron, men de flesta människor inser det inte.

³¹Vänd er till honom i ånger och frukta honom. Förrätta bönen och slut er inte till dem som dyrkar andra än honom;

³²de som förvrängde sin tro och splittrades i olika grupper, varje falang belåten med sin egen väg.

³³Så snart människor drabbas av prövningar vädjar de till sin Herre och vänder sig helt och hållet till honom. Men när han sedan skänker dem sin nåd, börjar somliga av dem sätta andra vid hans sida.

³⁴Otacksamma är de för det vi skänkt dem, men låt dem bara glädjas en tid – de ska snart få veta!

³⁵Har vi nedsänt någon som helst uppmaning som de kan åberopa för att rättfärdiga sin avgudadyrkan?

³⁶När vi låter människor ta del av vår nåd fylls de av glädje, men när något ont drabbar dem till följd av deras egna handlingar tappar de hoppet [om Allahs nåd].

³⁷Inser de inte att Allah skänker försörjning [till sina tjänare] i överflöd eller knapphet, som det behagar honom? Detta är sannerligen en tankeställare för de människor som tror.

³⁸Ge således släktingar, nödställda och resande deras rättmätiga del. Detta är det bästa för dem som söker Guds ansikte, och dessa kommer det att gå väl.

³⁹Det ni lånar ut mot ränta för att öka ert välstånd på andras bekostnad leder inte till någon vinst hos Allah. Men den allmosa ni ger för att vinna Allahs välbehag får mångfaldig belöning.

⁴⁰Allah är den som skapade er, ger er försörjning, låter er dö och slutligen ger er liv på nytt. Mäktar någon av era falska gudar göra något av detta? Ärad och upphöjd är han, fjärran från allt de dyrkar vid hans sida!

⁴¹Förödelse har drabbat land och hav på grund av människors handlingar. Han låter dem erfara en del av deras gärningars frukter så att de kan vända sig åter [till honom i ånger].

⁴²Säg: "Res genom världen och se hur slutet blev för dem som levde innan er. De flesta av dem var avgudadyrkare."

⁴³Vänd dig till den rätta tron innan en dag kommer som Allah inte ska hålla tillbaka. Den dagen ska människorna delas [in i två grupper].

⁴⁴De som framhärdat i otro ska bära följderna av sin otro, medan de som handlat rättfärdigt har förberett sin väg [till paradiset].

⁴⁵På det att han, i sin nåd, ska belöna dem som tror och handlar rättfärdigt. Han tycker verkligen inte om de otrogna.

⁴⁶Till hans under hör att han sänder vindar som förebud [om regn] för att ni ska erfara hans nåd och för att skeppen ska kunna segla enligt hans vilja och för att ni ska kunna söka hans försörjning och därmed visa tacksamhet.

⁴⁷Före dig sände vi budbärare till deras respektive folk, och de kom till dem med tydliga tecken, [men de vägrade tro]. Så vi tog hämnd på dessa ondskefulla, [och räddade sändebuden och deras följare]. Ja, det åligger oss att hjälpa de troende.

⁴⁸Allah sänder ut vindarna som sätter molnen i rörelse och han låter dem breda ut sig över himlen så som han önskar. Han fördelar dem så i skikt, och låter regnet strömma fram ur deras mitt. Sedan faller regnet över dem han så önskar av sina tjänare, och med ens fylls de av glädje.

⁴⁹Men innan det föll var de djupt förtvivlade.

⁵⁰Se verkningarna av Allahs nåd — hur han skänker den döda jorden liv på nytt. Det är sannerligen han som ska väcka de döda till liv – han har makt att göra precis vad som helst.

⁵¹Men om vi sänder en [ödeläggande] vind och de ser [sina grödor] vissna, blir de genast otacksamma.

⁵²Du kan inte förmå de döda att höra, och inte heller de döva att lyssna till din kallelse när de vänder dig ryggen.

⁵³Och du kan inte leda de blinda ut ur deras villfarelse. Du kan endast få dem att lyssna som vill tro på våra budskap och underkasta sig vår vilja.

⁵⁴Allah är den som skapade er; först i ett svagt tillstånd, och efter det i ett starkare, för att till sist låta styrkan följas av bräcklighet och grått hår. Han skapar det han vill; han är den Allvetande, den Allsmäktige.

⁵⁵När den yttersta stunden är inne, kommer de obotfärdiga syndarna att svära att deras tid [på jorden] bara varade en kort stund. [Precis som på jorden] låter de sig åter förledas.

⁵⁶Men de som har fått kunskap och tro ska säga: "Ni stannade där så länge som Allah bestämt; ända fram till uppståndelsens dag. Det här är den dagen men om detta visste ni just ingenting."

⁵⁷Den dagen ska inga undanflykter gagna de orättfärdiga och de ska inte få någon chans till gottgörelse.

⁵⁸Vi har sannerligen framställt alla slags liknelser för människorna i denna Koran men när du visar dem ett tecken säger de otrogna ändå: "Ni kommer bara med falska påståenden!"

⁵⁹Och så förseglar Allah dessa ovetandes hjärtan.

⁶⁰Visa tålamod – Allahs löfte är sant! Låt inte andras osäkerhet rubba din ståndaktighet.