Al-Munafiqun

¹När de skenbart troende kommer till dig, säger de: ”Vi vittnar att du verkligen är Allahs sändebud.” Allah vet att du är hans sändebud, och Allah vittnar att dessa skenbart troende verkligen ljuger.

²De använde sina eder [om tro] som en täckmantel och förde andra bort från Allahs väg. Ont är vad de brukade göra.

³Detta för att de trodde [till det yttre] men förnekade tron [i sitt inre]; och så förseglades deras hjärtan, och nu är de oförmögna att förstå.

⁴När du ser dem, imponeras du av deras yttre, och när de talar, fängslas du av deras ord – men de är [själlösa] likt tomma, uppställda stockar. De inbillar sig att varje varningsrop gäller dem. De är de verkliga fienderna – var därför på din vakt mot dem! Må Allah förgöra dem! Hur förleds de så?

⁵När de uppmanas: ”Kom, så att Allahs sändebud må be om förlåtelse för er,” vrider de [föraktfullt] bort sina huvuden, och du ser hur de drar sig undan i högmod.

⁶Vare sig du ber om förlåtelse för dem eller inte, kommer Allah aldrig att förlåta dem. Allah vägleder inte de trotsiga överträdarna.

⁷Det är de som säger: ”Spendera inget på dem som följer Allahs sändebud förrän de skingras [och överger honom].” Men himlarnas och jordens skatter tillhör Allah – något dessa skenbart troende inte förstår.

⁸De säger också: ”Om vi återvänder till Medina kommer de överlägsna där helt visst driva ut de underlägsna!” Men all överlägsenhet tillhör Allah och hans sändebud och de troende – men dessa skenbart troende inser det inte.

⁹Troende! Låt inte era egendomar och barn distrahera er från Allahs åminnelse. De som gör detta är de sanna förlorarna.

¹⁰Ge av det som vi har försett er med, innan döden når någon av er, och han utbrister: ”Herre! Om du bara ger mig lite mer tid, ska jag ge till välgörenhet och leva rättfärdigt!”

¹¹Men Allah ger inte uppskov till den vars bestämda tid är inne; Allah har full vetskap om vad ni gör.